PurePharma

tisdag 5 juni 2012

Sockerberoende

Rubriken säger socker för att det är lite mer catchy, men jag skulle vilja baka in (no pun intended) även mjölet och raffinerade kolhydrater i allmänhet i det här begreppet.

Att vara beroende är ju något som låter rätt drastiskt. Det låter som något som händer någon annan, men inte mig liksom. För vad är egentligen ett beroende?
En snabb sökning på wikipedia ger följande kriterier:

Upptagenhet.
Personen är helt upptagen av aktiviteten i fråga. Det mest av ens vakna tid går åt till att fundera över aktiviteten, när det gäller droger till exempel kan mycket handla om att få tag i dem.

Sinnesförändring.
Aktiviteten innebär en genväg till att må bättre på kort sikt.

Toleransökning.
Att en hela tiden behöver mer av den substans som en använder, eller den aktivitet man håller på med. När det gäller spelberoende kan det handla om att en behöver spela om mer och mer pengar för att uppnå samma kick.

Abstinenssymtom.
Kroppen vänjer sig vid substansen eller beteendet, och då en slutar upplever en jobbiga fysiska och psykiska symtom. Dessa effekter är särskilt obehagliga vid beroende av till exempel alkohol eller heroin.

Konflikter.
Den beroende hamnar ofta i konflikter med sin omgivning. det talas också om inre konflikter, som att bryta mot ett löfte som en har givit sig själv.

Återfall.
De flesta som är beroende av något försöker någon gång sluta. Återfall är mycket vanliga, och leder ofta till att samma nivå av missbruk återupptas.

Ok, nu kan vi ta ett steg tillbaka och reflektera över våra liv sett ur denna kanske nya synvinkel. Jag är inte sen att erkänna att jag med rätt stor sannolikhet var sockerberoende. Det enda som kanske inte stämmer in helt är punkt nummer 1, men i övrigt känner jag ju igen mig.
Jag tror tyvärr också att en stor del av befolkningen också går att klassa in i sockerberoendet. Om man nu inte var beroende så skulle det ju inte vara en så stor grej att sluta, eller hur? Nu blir det nästan som att man får en smäll av vissa för att man inte äter bröd. De tycker att man är en extrem person som gått över någon slags gräns. Att ta frukostbrödet eller -gröten från svensken är ungefär samma som att sätta eld på en midsommarstång.

Som med beroenden i övrigt så tror jag att det är svårt att förstå hur djupt ned man är innan man har blivit av med beroendet. Att komma till insikt kan nog vara det jobbigaste.
För min egen del så var väl inte beroendet enormt och jag hade heller inga större sviter av mitt beroende vad jag vet. Kanske är det också då det är som svårast att inse att man faktiskt också är beroende. Jag var frisk, inte helt otränad ung och (vad jag då kallade för) välmående. Inte kunde väl jag vara beroende?

När jag sedan slutade med skräpet och genomgick en "avgiftning" så märkte jag ju helt plötsligt hur mycket bättre jag mådde utan det vita giftet. Jag trodde att jag mådde bra innan, men nu inser jag ju vad bra egentligen innebär. De gånger jag ätit skräp efter att ha avgiftats så märker jag ju hur fruktansvärt dåligt jag mår. Åt lite för mycket glass häromveckan, vilket gav mig hjärtklappning, illamående och allmän olustkänsla. Tidigare har jag inte reagerat över den mängden, vilket passar in rätt bra under punkten "Toleransökning" ovan.

Om du idag är som jag var tidigare och tror att du mår bra av att äta "lite av allt", alltså enligt tallriksmodellen eller annat skräp så tycker jag ändå att du ska prova en månad utan skräpet.
Gör dig själv en tjänst och experimentera med en giftfri månad och se hur du mår i slutet av den. Du kommer att tacka dig själv efteråt, det är jag övertygad om!

Move well and have fun!
/P

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar