PurePharma

torsdag 31 maj 2012

Stillasittande

Har ägnat dagen åt skola vilket innebär en hel del stillasittande. En av dagens djupa insikter är att stillasittande gör en riktigt trött.
Insikt nummer två är att trädklättring är ett sjukt bra sätt att ladda batterierna på.
När du känner dig som segast - ut och rör dig i skogen! Din kropp och själ kommer att tacka dig!

Move well and have fun!
/P

Bär, bär, bär

Jag älskar bär! Så enkelt är det. Ibland funderar jag över varför jag bor i ett land där det bara är säsong för bär i tre ynka månader. Fast samtidigt är det kanske det som är charmen också. Skulle säkert inte njuta lika mycket av sommarens alla bär om jag kunde frossa i dem hela vintern också. :)

Läste i metro igår att det var premiärdag för svenska jordgubbar igår. Firade det med att köpa en liter. Halva paketet blev ett gott tillbehör i salladen till den fantastiska fläskkotletten från Eat! Ekobutiken. Säger man naturbeteskött även om griskött? Grisar betar väl ändå inte? Men ni förstår vad jag menar. :)

Resten av jordgubbarna blir en fin frukost idag!

Move well and have fun!
/P

tisdag 29 maj 2012

Rena smaker

Sitter och äter kokt ägg och filosoferar lite. Inser att jag för ett år sedan aldrig skulle ha kunnat äta ett ägg utan någon form av tillbehör som kaviar, eller i värsta fall salt.

Är vi programmerade att tro att allt vi äter måste smaka salt eller sött a la snabbmat och halvfabrikat? Känns lite tragiskt, men tyvärr är det nog så i många fall.
Idag när jag äter exempelvis ett kokt ägg så älskar jag helt enkelt smaken av ägg. Det tog ett par månader innan man vande sig vid att det inte skulle smaka salt eller något annat, men nu när jag vant mig så förstår jag inte varför jag ville förstöra äggsmaken. Samma sak gäller andra livsmedel också. Givetvis kan en nypa salt förstärka och framhäva smaker i många rätter, men det är överanvändandet av det som jag sätter mig emot. Behöver du verkligen salta maten? Det är en fråga du kan ställa dig. I många fall kommer du säkert vilja det, men du kanske inte behöver det i alla situationer. Prova nästa gång du äter ägg. :)

På samma sätt pratade jag med en kompis som nyligen gått in på den socker- och mjölfria banan. Tidigare älskade han Coca Cola och annan läsk, men efter två sockerfria veckor så kunde han inte för sitt liv förstå hur han kunnat dricka något dylikt tidigare. Jag drack ett litet glas julmust i julas och kan bara instämma i hans åsikter. Det blir så sött att det blir äckligt! Och det är något man liksom inte reflekterat över tidigare. Snacka om att vi är sockerberoende till mans!

En av många fördelar med riktig mat är alltså också att man återfår någon form av uppskattning för de naturliga smakerna. Oavsett om det är smaken av en solmogen tomat, eller en bit naturbeteskött. Förslagsvis kan du sedan laborera med andra smakförstärkare som örter och kryddor istället för att av bara farten vända dig till saltet eller sockret.

Move well and have fun!
/P

Lyft tunga saker

En del av Mark Sissons "Primal blueprint fitness" är som ni kanske vet att lyfta tunga saker då och då. Att lyfta tunga saker betyder inte att du ska marklyfta till dess att du ramlar ihop, utan det är mer av ett samlingsnamn för styrketräning i olika former. Marklyft ingår självklart i begreppet, men det som däremot går fetbort är alla typer av isolerade enledsövningar och allehanda maskiner.

Styrketräning har varit en stor del av mitt liv sedan tidiga tonåren. Under min mest intensiva styrkeperiod var målet tyvärr att bygga muskler/se snygg ut, vilket ledde till att träningen blev mer av ett jobb. Ett jobb som krävde diverse kosttillskott och måltidsplaneringar och annat tråkigt. Träningen bestod nästan uteslutande av enledsövningar och annat som skulle "pricka" rätt muskel och även om jag kanske blev starkare så kunde jag aldrig använda styrkan utanför gymmet. Jag blev nämligen mer och mer katastrofal gällande att använda min egen kropp, eller på att utföra funktionella sysslor utanför gymmets väggar. Det blev heller inte roligt att hålla på så här och jag kände även att kroppen tog mer och mer stryk. Smärta på konstiga ställen och ryggskott så fort jag bytte däck på bilen. Skulle det vara så när man var 20 år? Trots att man följde allmänna råd om träning och kost så mådde man liksom inte bra. När det var som värst tränade jag styrketräning ca 5-6 ggr/vecka. Givetvis delade jag också upp kroppen i ben, bröst-axlar-triceps och rygg-biceps. Fantastiskt märkligt att jag aldrig lyckades bli bättre på att använda min kropp...

På senare år har jag dock fått upp ögonen för andra sätt att träna på. Sedan min övergång till paleo har fokus legat på MovNat då jag har haft rätt mycket förbättringspotential där. :) Styrketräningen på gym har fått ligga i träda ett tag och har endast utförts sporadiskt. Nu under den senaste månaden har jag dock beslutat att återuppta tung styrketräning och shit vad kul det är! Mitt slit ute i skogen har lönat sig i form av en bättre kroppskontroll och ett förbättrat rörelsemönster. På så sätt har gymmet också förvandlats till en lekplats, på samma sätt som skogen blivit för mig.
Borta är enledsövningar och annat tråkigt. Sets och reps är också något som jag strävar efter att utrota i min träning.
Ett träningspass för mig nu handlar om att lära mig nya rörelser, eller att försöka fullända de rörelser jag redan kan någorlunda och att successivt göra detta med allt tyngre vikter. Någonstans där på vägen så blir man helt slut, jag lovar! :) Att räkna repetitioner är något som är så djupt rotat i mig så att det sker på ett omedvetet plan, men jag försöker att inte låta mig styras av antal längre. Istället försöker jag sluta när det helt enkelt är för tungt, eller då jag helt enkelt inte klarar av att göra en till med bra teknik.

Med det här sättet att tänka så har jag snabbt blivit "starkare", eller kanske snarare mer effektiv i mitt lyftande. Det är ju knappast en fysiologisk styrkeökning som skett på så kort tid, men jag kan lik förbannat lyfta tyngre vikter.
När man strävar efter att lära sig nya saker, eller att förbättra en rörelse så ställer det dock ett tämligen tufft krav på dig som människa. Du måste nämligen vara närvarande i det du gör. Mindfulness in motion! Det är en stor del av MovNat-filosofin och går givetvis också att implementera i gymmet. Så, ta ut pluggarna ur öronen och sluta fundera på vad andra tänker om dig och kör din grej!

Många är tyvärr rädda för övningar som frivändningar, marklyft, benböj och annat roligt. Ja, skaderisken finns om man utför en rörelse fel. Därför måste du vara närvarande och träna teknik! Det många inte förstår är dock att maskiner är sämre ur en skadesynvinkel. Att gång på gång nöta in rörelser som är helt ofunktionella kommer högst troligen att förändra ditt sätt att röra på dig och därmed öka din skaderisk. Risken är också stor att du i en maskin använder ena sidan mer än den andra utan att märka av det och därmed skapar asymmetrier som, just det, också ökar skaderisken.

Att lyfta tunga saker är sjukt roligt! Visst kan du väl hålla med om att marklyftet kanske inte är så farligt ändå? I så fall skulle det ju vara rent livsfarligt att flytta, eller att bära resväskan från bagagebandet. "Grundövningarna" inom styrketräning och CrossFit är ju grundövningar av en anledning. De har nämligen en stor möjlighet att implementeras i ditt vardagsliv, oavsett om du är gammal eller ung, kvinna eller man, stark eller svag. Ta hjälp av någon om du behöver och börja nöta teknik med skivstång, kettlebell, sandsäck, slägga m.m. Din styrketräning kommer att bli så mycket roligare än att vandra från maskin till maskin, eller bicepscurl till tricepspress.

Move WELL and have FUN!
/P

måndag 28 maj 2012

Sömn

Listan på förbättringar som min kostomläggning lett till kan göras lång. Från början var jag dock lite tveksam kring det här med sömnen. Jag tyckte mig helt enkelt vara tröttare på morgonen och även ägna större delen av morgontimmarna åt att vrida och vända på mig. Det var ingenting jag hade upplevt tidigare och kändes inte alls kul. Alla berättade ju om hur mycket bättre de sov när de gått över till paleo. Skulle jag vara ett undantag nu då helt plötsligt?!

Det här pågick ett tag och sammanföll med en period i mitt liv där jag pluggade på distans och därmed kunde förfoga rätt fritt över min tid. Det innebar att jag sov till ca kl 9 varje morgon, men ändå vaknade upp trött.
En dag slog det mig dock att jag kanske helt enkelt sov för länge. Att anledningen till att jag ägnade morgonen till att vakna och somna om var att jag helt enkelt var pigg och vaken tidigare än klockan 9. Rätt logiskt kanske, men ibland tar det tid att nå vissa insikter gällande sig själv. :)
Väl värt att experimentera lite, tänkte jag och det är jag verkligen glad över.
Ganska snart märkte jag att min optimala tid att vakna snarare var kring 7-7.30, vilket var då jag började slå upp ögonen. När jag kämpade emot den instinkten så sabbade jag väl helt enkelt min kropps egen rytm och jag blev därför tröttare. När jag började vakna tidigare blev jag alltså otroligt pigg istället. Det tog inte lång tid innan min kropp helt plötsligt var tidsinställd på att vakna kl 7, pigg och utvilad - utan alarm!
Sedan har detta bara rullat på och nu för tiden kan jag också göra avvikelser från denna naturliga rytm och ändå vakna pigg och utvilad.

Jag har också märkt av att jag somnar snabbare på kvällarna nu för tiden. Det har säkert många förklaringar, men på den tiden jag var pastaförbrännande så krävde jag ett rätt stort mellanmål sent på kvällen för att jag ofta var dödshungrig (trots att jag ätit en stor middag några timmar innan..). Nu äter jag min middag vid 18-20 nån gång och sedan behöver jag ingen mer mat förrän dagen efter.
Jag försöker också att undvika konstgjort ljus från TV och dator sista timmen innan jag går och lägger mig, vilket säkert hjälper mig att varva ned. Små förändringar, som dock leder till en mycket mer positiv och energisk Petter än tidigare. :)

Sömnen är otroligt viktig, som du säkert vet. Tränar du hårt, eller har ett krävande arbete så blir sömnen än viktigare. För vem vill inte boosta sina nivåer av HGH (Human Growth Hormone), förbättra sina kognitiva funktioner och förbättra sitt immunförsvar?

Move well and have fun!
/P

söndag 27 maj 2012

Sköna söndag!

Vaknade till fågelkvitter och solljus imorse, precis som det ska vara! :)
Inledde dagen med en periodisk fasta och en promenad till gymmet. Väl där blev det ett riktigt tungt och högintensivt pass med massor av roliga övningar och sedan en promenad hem i solen. Nyss bröt jag fastan med en fantastiskt god lax- och champinjonomelett i solskenet på balkongen.
Ska fortsätta njuta av solen och värmen nu och ikväll blir det grillning.
Underbart med sommar! :)

Move well and have fun!
/P

torsdag 24 maj 2012

Kvällens middag

Jaha, nu har han väl ändå brist på fantasi, karln! Lax igen?!

Japp! Min sambo delar tyvärr inte min kärlek till lax så jag får passa på de dagar när hon inte äter middag hemma. Nu råkade dessa två dagar sammanfalla med att jag hittade viltfångad lax till extrapris, så det kändes faktiskt som att det fanns någon typ av mening med detta. :)

Som ni ser är i alla fall salladen helt crazy idag jämfört med igår. Istället för spenat, avokado och blåbär körde jag idag spenat, avokado, blåbär, tomat och paprika. En helt ny rätt, liksom!
Gott var det i alla fall! :) Passade utmärkt efter en skogspromenad med tillhörande trädklättring som förrätt.

Move well and have fun!
/P

Viktnedgång - den onda cirkeln i prestationssamhället

Som både jag och Anton försöker framhäva så är inte viktnedgång något primärt mål för vår del på något sätt. Dock är vi ju medvetna om att det finns många där ute som varje dag kämpar med detta. Samtidigt som man närmar sig följdsjukdomar och mår allmänt dåligt i övrigt. Kanske vill man börja röra på sig, men vet att varje steg kommer att göra ont och att varje försök slutar som det brukar, i tv-soffan.

Om det nu var så fruktansvärt enkelt att gå ned i vikt som myndigheter och förståsigpåare påstår så skulle vi ju helt enkelt inte ha någon övervikt. Eller är det verkligen så att de allra flesta av oss bara är lata och genetiskt betingade att lägga på oss några kilon varje år?

Jag tycker att forskning och vetenskap är jättebra på alla sätt, men ibland blir man rädd och förskräckt över den mängd med dålig forskning som förekommer. Folk som snöat in på ett område så till den milda grad att man helt enkelt undviker att se någon slags helhet över huvud taget!
Att fetma skulle vara genetiskt är en sådan korkad grej (enligt mitt sätt att se på det). Givetvis är vi genetiskt betingade att samla på oss fett, för att kunna bränna vid ett senare tillfälle. Ganska bra överlevnadsmekanism faktiskt!
Om genetiken då faktiskt funkar som den ska (nästan...) så bör det ju betyda att det är något annat som stör, eller? Kalorier in, kalorier ut? Nej! Ta en titt på Robert Lustigs utomordentliga videoserie "The skinny on obesity" för att döda det argumentet. Om inte genetiken är det som stör, så bör det ju rent logiskt vara något i vår miljö i alla fall. Alltså något i vår miljö som gör att vi går upp i vikt. Nu är jag inte så naiv att jag tror att det är en enda sak som orsakat den här problematiken. Nej, det vore lite för förenklat. Problemet är självklart ett stort problem med många infallsvinklar, men det är banne mig dags att någon tar och för samman dessa infallsvinklar istället för att sitta på varsin kammare och skärskåda sin vinkel dag ut och dag in. Tyvärr behöver forskare försvara sin enskilda ståndpunkt för att fortsätta få anslag så det finns nog alltför ofta ett ekonomiskt intresse i att inte sanningen kommer fram snabbare än den gör. Kombinerat med att det är rätt jobbigt att tappa ansiktet offentligt. Den onda cirkeln är i alla fall igång och halvfabrikat och annat skräp är det som håller cirkeln i rullning.

Det paleovärlden har lyckats med och som gjort att jag dragits till den är att det finns just en helhetssyn på saker och ting. Det är inte en diet, utan det är faktiskt en livsstil. Det handlar om tankesätt, rörelse, bemötande och har en djupare mening. Precis som Anton skrev i sitt förra inlägg så har vi båda två blivit lättare att handskas med på senare tid. :) Maten har givetvis en stor betydelse här, men jag tror också att mitt förändrade tankemönster har ett finger med i spelet.

I Sverige 2012 handlar allt om prestation, resultat och mätbarhet. På jobbet, i hemmet, i träningen och på vågen. Allt handlar om tävling och att köpa så mycket saker som möjligt. Jag har varit fast i det hjulet och trott att jag måste vinna i allt hela tiden. För mig gick det till och med så långt att jag struntade i att ställa upp om jag inte var tillräckligt säker på att vara tillräckligt bra på något. På så sätt går man miste om mycket!
Tyvärr tror jag inte att jag är ensam med att ha haft/ha ett sådant tankesätt. Problemet är bara att om vågen är enda måttet på att lyckas så blir det fruktansvärt jobbigt att prova något nytt.
Lägg till också att man säkert kört kalori in/kalori ut-metoden ett flertal gånger och bantat sig till misslyckande. Då är tröskeln säkerligen ännu högre.
Ibland kanske det dock krävs att man kört huvudet in i väggen tillräckligt många gånger för att byta tankesätt helt och hållet.

Om du är överviktig och vill gå ned i vikt så förstår jag att vågen kan kännas som det ultimata måttet på framgång eller motgång. Risken är bara att du stirrar dig blind på resultat dag ut och dag in.
Vill du istället göra en förändring för att bli friskare, piggare, gladare, uthålligare, starkare och smärtare så tror jag att du börjar bättre. Mål är givetvis bra, men jag tror att vi behöver lägga bort de krav vi kan. Livet är inte det där som kommer när kraven tar slut, det är det som händer precis just nu. Du kan ställa krav på dig själv i varje enskild situation, men frågan är om du blir en bättre människa? Ta dig istället tid att njuta - av bra mat, god dryck, solsken, rörelse och lek så ska du se att prestationen ändå kommer att ordna sig. Du kommer med största sannolikhet att gå ned i vikt med stenålderskost, du kommer också att bli starkare, snabbare, uthålligare och piggare med bra träning (i mindre mängd än du tror!) och du kommer att hitta en harmoni om du tar dig tid att prioritera dig själv och ser till att leka mycket.

Kan vi inte bara komma överens här och nu om att sluta räkna kalorier. Bara för att det inte sitter en kaloriräknare på träden så gör du fortfarande av med kalorier när du klättrar, på samma sätt som du gör på en cross-trainer. Ifrågasätt de myter som finns inom viktnedgång. Ställ dig själv frågan - Är det här logiskt? Risken är stor att det absolut inte är det.
Använd dig själv som forskning - gör en experimentell studie och kolla vad som händer. Mår du bättre av något så är ju chansen stor att det är rätt bra för dig.
Om du ännu inte sett de videos som Anton lagt upp om "The skinny on obesity" så gör det. Ta 30 min av din tid och skapa dig en förståelse över hur du går ned i vikt på riktigt - utan kaloriräkning och bantning.

Sammanfattningsvis tror jag att det bästa sättet att gå ned i vikt OCH MÅ BRA att äta bra (stenålders)mat och släppa prestationskraven. Hitta en balans i livet så kommer din kropp också att hitta en balans.

Move well and HAVE FUN!
/P

onsdag 23 maj 2012

Somrig lax med blåbär

Sommar och lax går hand i hand för min del. Så fort det blir varmt så får jag laxcravings och jag har märkt att det passar sjukt bra med bär till lax. Jordgubbar är supergott till. Idag provade jag att ha på lite blåbär (hade tyvärr inga färska) och det var riktigt gott!

Maten tog väl ca 5 min att laga och enligt mig går det knappt att äta godare mat än så här. Sommarlyx på riktigt! :)

Move well and have fun!
/P

Vardagslunken

Både jag och Petter spottar ofta ur oss massa fördelar som vi upplevt sen början på vår paleoresa. Jag går ofta runt och funderar på vilken grej jag skulle lista som mest positiv. Är det bättre sömn? Att jag kan träna hårdare och lyfta tyngre vikter? Jag skulle nog helt enkelt vilja sammanfatta det som så att det jag upplever mest positivt ,sen bytet till paleo, är att jag klarar av det enkla vardagslivet mycket bättre. Okej, det är ju i och för sig en kombination av saker som lett till just detta. Men bara en sådan sak som att jag liksom inte behöver bli förbannad av någon liten skitgrej som går snett, eller att jag inte konstant måste gå runt och äta varannan timme för att skona alla i min omgivning från de blodsockerfall jag kunde få förut. Sådana smågrejer kanske inte låter mycket för världen, men tack vare paleo så orkar jag ha ett positivt synsätt mycket oftare än vad jag kunde förut, och smågrejer som egentligen inte är något att ens bry sig om, har blivit just saker som jag inte orkar bry mig om. Tack vare det kan jag vara glad oftare än förut, och även vinna tid och energi som jag kan lägga på roligare saker :)

Med det sagt så ska jag inte säga att: "ät paleo så slipper du bli arg och förbannad". Givetvis kan man bli det fortfarande. Men då kanske det är på något som i alla falla är lite mer värt att bli arg på, medan såna där smågrejer bara passerar dig förbi. Nu ska jag iväg och spela brännboll. I helgen är det nämligen brännbollsyra här i Umeå, och vi sjukgymnaststudenter ska givetvis bevisa våra kunskaper i denna ädla sport(läs, vi kommer åka ut direkt, men roligt kommer vi ha). Det där inlägget jag skrev om lek någon gång i höstas gäller alltså inte nu, för nu är det blodigt allvar ;)

Move well and enjoy life!
/A

lördag 19 maj 2012

Lättlagad lördagslunch

Dagens lunch blev lite "Här är ditt kylskåp" för min del, men oj så gott det blev! :)

Det blev helt enkelt en typ av tacokyckling med guacamole på toppen. Fräscht och gott!

Kycklingen stektes med gul lök och paprika och kryddades med spiskummin, chili, vitlök och lite koriander.
Under tiden gjorde jag en guacamole med avokado, limejuice, chili och vitlök.
Sammanlagd tillagningstid typ 5 minuter.
Avnjöts sedan i solen på balkongen.
Och, nej. Jag saknade inte brödet. Tydligen funkar en skål lika bra (om inte bättre) som behållare som en tortilla gör. Tänk va! Mätt blev jag också.

Move well and have fun!
/P

Dagens bästa mål

Det bästa med att ha bytt synsätt på det här med kost är att frukosten helt plötsligt blivit en måltid att räkna med.
Istället för att valet som tidigare handlat om vilket bröd, eller vilka flingor man ska köpa så handlar det nu om vilken smakrik rätt man ska tillreda.

Från början körde jag ganska hårt på ägg och bacon, eftersom det kändes enkelt och gott. Nu för tiden varierar jag mig rätt mycket och försöker hitta snabba, goda rätter. Ägg är ofta ett stående inslag, men det är ju också för att det är helt fantastiskt gott i alla dess former.

En ny favoritfrukost för min del är en blandning som kanske inte låter så smakrik, men som verkligen är det. Kokt ägg, avokado och banan. Skär valfri mängd i bitar och blanda ihop. Äggen får gärna vara lite smått löskokta för min del.
Perfekt uppladdning inför en bra dag som denna! :)

Move well and have fun!
/P

onsdag 16 maj 2012

En smak av sommar.

Blev en efterrätt igår. Mycket enkel, men kanske det godaste man i min mening kan äta. Jordgubbar! Tyvärr inga svenska än, men kunde inte motstå frestelsen när jag gick förbi hötorget.

Till jordgubbarna blev det en vaniljkokosgrädde. Alltså den "tjocka" delen av kokosmjölken som vispas med vaniljpulver eller vaniljstång. Alltså inte vaniljsocker.

Ser fram emot en sommar med mycket färska bär och grillat kött! :)

Move well and have fun!
/P

måndag 14 maj 2012

Lek!

Kom igen nu! Ut och gör något riktigt roligt idag! Släpp ut barnet i dig och våga vara larvig.

Move well and have fun!
/P

söndag 13 maj 2012

Skön söndag

Pannkaksfrukost (kokos), omelettlunch, MovNat och nu en fantastisk bok i solen på balkongen med en kopp kaffe.
Underbar dag! :)

Move well and have fun!
/P

Leptin

Dr Robert Lustig fortsätter att lägga fram förklaringen om varför folk är så feta idag. I del fyra av hans filmer tar han upp mer om hormonet leptin. Killen vet vad han pratar om. Dessutom är filmerna välgjorda och väldigt enkla att förstå. Så ta sju minuter av din söndagsförmiddag och njut av del fyra. "Kalori in/kalori ut" fungerar inte så speciellt bra om man lyssnar, och det borde alla göra, på vad Dr Lustig säger.

Har du människor runt omkring dig som fortfarande pratar om att kaloriunderskott är det enda som räknas när man vill gå ner i vikt, och att kvalitén på den energi man får i sig inte spelar någon roll, visa dem de här filmerna så kanske de blir blir tysta sen.


Move well and have fun!
/A

Lätt som en plätt!

Ja, svårare än så här är det ju faktiskt inte. :)

lördag 12 maj 2012

Spring för livet

Gårdagens sprintpass blev det första "barfota."

Visst har jag sprungit allt vad jag kan tidigare, men jag kan inte dra mig till minnes att jag gjort detta utan skor någon gång.
Känslan var både helt ny och helt underbar. Jag kände mig lätt och snabb. Det kändes som att jag skulle snubbla stundtals för att det gick så mycket fortare än vad jag var van, men det kompenserades bra av att jag samtidigt var helt "jordad."

Svårt att beskriva det här utan att flumma iväg, men det var faktiskt som att springa i full fart för första gången.
Som även Anton skrivit om tidigare så har "Sprint once in a while-passen" blivit även min favorit och efter gårdagens pass så befästes den positionen ytterligare.

Så se till att springa för livet ibland - ditt fight or flight system kommer att tacka dig! :)

Move well and have fun!
/P

Kunskap, glädje också lite tango(kanske?)

Det här med träning är ju ganska simpelt egentligen. Eller? Efter snart ett år av sjukgymnasstudier så har jag fått en ny förståelse för många människor som inte delar min uppfattning, utan ser träning och rörelse som något krångligt, tråkigt och kanske rent utav hemskt. Men behöver det vara så krångligt som det i dagsläget är för många? Det borde inte vara det men faktum är nog att många undviker fysisk aktivitet och träning i brist på kunskap och att folk inte vet riktigt vart och hur man ska börja. "Vad ska jag träna?". "Hur mycket ska jag träna?". "Måste jag gå på gym?". "Fria vikter eller maskiner?". Det här är funderingar som antagligen många, som inte är så speciellt aktiva, har och funderar mycket på. Finns det något bra, enkelt svar på detta då? Njae, det är kanske inte så enkelt jämnt. Jag och Petter skriver ju en del om vad vi tycker är bra träning och vad VI tycker är roligt att göra. Det behöver inte betyda att just DU håller med om vad vi tycker.



Inom paleovärlden finns det ett litet grundrecept på träning som otroligt många lever efter, och mår otroligt bra av för den delen. Det ser ut ungefär så här:
  • Lyft/pressa/dra/släpa tunga saker några gånger i veckan(3-4 ggr typ)
  • Sprinta/spurta ett pass i veckan
  • Lågintensiv aktivitet som promenader och cykelturer, några timmar i veckan.


 
Ser det ut som något du skulle kunna tänka dig att göra varje vecka. Perfekt! Du kommer antagligen att må väldigt bra av det. "Men jag gillar inte att gå på gymmet". "Sprinta är ju skittråkigt". "Promenader är det värsta jag vet". Okej, då kanske du ska ställa dig frågan vad just DU tycker är roligt. För även om jag och Petter har ett program åt dig som kanske skulle vara ultimat(fel ord, jag vet) så är det ju inget bra program om du tycker att det är pest och pina att genomföra. Så hitta det du tycker är roligt att göra. För i grund och botten handlar det nog mest om glädje. Om du tycker om att svinga dig i lianer, flytta stora stenar i skogen, och slå dig på bröstet samtidigt som du skriker som Tarzan. Ja men följ med Petter ut i skogen och gör som han. Tycker du om att lyfta skivstänger/kettlebells på gymmet? Gör det då. Är det roligaste du vet att spela hästpolo på söndagmorgnarna? Ja men fortsätt med det då för guds skull.


 Vad du än tycker om att göra så är den aktivitet där du får ut någon form av glädje kanske den bästa aktiviteten. Sen ska man inte göra något för mycket heller. Så gå ut och hitta den aktivitet som just du mår bäst av. Du kanske får prova dig fram och våga göra saker som du inte trodde du skulle våga. Där kan jag dra en parallell med mitt första besök på ett yoga-pass. Kände mig väl inte direkt lika tuff som Stålmannen innan jag klev in, och visst var jag ganska vilsen under början av passet. Men faktum är, att jag hade otroligt mycket att vinna på att övervinna min egen manlighet och våga. Så gör samma sak du också!


Move well and find the joy in life!
/A

Pannkaksfrukost

Kokospannkaka alltså! :)
Sjukt gott och mättande.

Nu ska jag ut och hoppa på såphala klippor.
Wish me luck! :)

Move well and have fun!
/P

fredag 11 maj 2012

Tapas

Ikväll blir det lite tapas här hemma.
Börjat med att förbereda en gazpacho och sedan blir det en hel del annat smått och gott också. :)

Gazpacho är tokenkelt att göra och går att variera en hel del (jag gör i alla fall det.)
I denna använde jag:
Två tomater
1/4 gurka
1/2 paprika
2 vitlöksklyftor
1 gul lök
Sambal oelek efter behag
Limejuice
Peppar

Skär ihop grönsakerna och mixa till önskad konsistens.

Fräscht och gott en varm kväll som denna.

Move well and have fun!
/P

...and now it's time to sprint!

IBS - fastnat i slasktratten?

Publicerade ett "slasktrattsinlägg" härom veckan och Anton fortsatte i den stilen med sitt inlägg om autoimmunna/inflammatoriska ledsjukdomar.

Att vi raljerar kring det här beror inte på att vi på något sätt ser ned på personer med dessa sjukdomar. Att jag inte "tror" på vissa av dem beror inte på att jag inte tror att de som fått diagnosen inte har problem. Nej, jag skulle vilja påstå att det helt enkelt är totalt tvärtom. Jag kan mycket väl tänka mig att man har väldigt stora problem och i många fall har haft under en lång tid. Om man också har problem, i form av smärta eller annat, så gör man ju också allt man kan för att få reda på en orsak. Problemet är ju då att vi inom sjukvården har hittat någon slags mellanmjölkslösning, där vi kan ge patienten ett svar som bara är grundat på symptom. Det säger inget alls om orsaken.

Som patient blir man nog i många fall "glad" över att ha fått ett namn på det man har. I fallet IBS är det ju till och med någonting ofarligt. Att man inte har så mycket koll på vad som orsakar problemet blir på något vis sekundärt i och med att man blivit lugnad med att det är ofarligt.
Så långt är väl allt bra, men om jag var patient så skulle jag i alla fall vilja veta om det fanns ett sätt att bli av med "sjukdomen" och då pratar jag inte om vilka mediciner jag kan äta.

IBS (Irritable Bowel Syndrome) verkar vara otroligt vanligt idag. Väldigt många i min närhet är/har varit drabbade och jag har försökt få fram siffror på exakt hur vanligt det är. Detta verkar dock vara svårt "eftersom diagnoskriterierna är så olika i olika studier." En uppskattning är dock att någonstans mellan 5 och 15% lider av IBS. 5-15%!!
Vad är diagnoskriterierna då?
Jo, enligt "Svensk gastroenterologi" så finns det helt enkelt inga validerade diagnoskriterier. Man bör dock ha ont i magen, uppsvälldhet, avföringsrubbningar och att detta bör förvärras vid födointag." Det finns också en komorbiditet (samband med andra sjukdomar) där man ser att de som har IBS oftare har inflammerade luftvägar, migrän, fibromyalgi, trötthet, bäckensmärta, PMS, kronisk trötthet m.m.

Hallå?! Börjar vi se någon typ av röd tråd här?

Intag av föda som alltså leder till ovanstående besvär, som egentligen bara är en radda symptom utan någon som helst "tydlig orsak." Ja, det måste ju vara magen det är fel på, helt enkelt! Eller? Ångest och depression är också tätt sammankopplade med IBS - ja tacka f-n för det. Hur kul är det att gå runt och ha ont i magen dag ut och dag in? Sen kan jag gissa att de flesta får tipset att "äta mer fibrer bla bla bla" och av detta blir ännu sämre och därmed mår ännu sämre.

Jaja, vad rekommenderar nu Svensk gastroenterologi (som alltså är läkarsällskapets mag-tarmklubb) för behandling nu då? Jo, nu blir det faktiskt lite intressant.

"Fibrer är bäst studerat. Alla dessa studier är gjorda på gastroenterologiska kliniker och
ingen i primärvård. En marginell positiv effekt av fibrer har setts på totala IBS
symtom, och lite bättre effekt på dem med IBS-C. De symtom som förbättrats är
framförallt avföringskonsistens och avföringsfrekvens. Däremot har man inte kunnat
påvisa positiva effekter avseende buksmärta där till och med marginell försämring
noterats. Lösliga fibrer (psyllium, ispaghula husk, calcium polycarbophil) är
effektivare än olösliga fibrer (korn, vetekli) som till och med kan försämra symtomen
92-94."

Hm. Olösliga fibrer verkar alltså försämra symptomen...

I övrigt har man studerat litteraturen gällande kost. Det som framför allt undersökts är fettsnål kost, då man har hypotesen att denna patientgrupp skulle vara överkänsliga mot fett. Det finns dock inget i litteraturen som kan stödja detta, men för säkerhets skull rekommenderar man en kost som är både fettsnål och snål på "icke absorberbara kolhydrater". Då blir det säkert bra. Dra ned portionsstorleken på det så är det nog lugnt..
Eller förresten. Läkemedel måste vi ju ha! Där har vi lite olika val:

Bulkmedel (fibertillskott vad jag kan läsa mig till)
Finns vissa tecken på att det skulle kunna hjälpa vissa, samtidigt som det också förvärrar uppblåsthet och gasbesvär. Används ofta tidigt i behandlingen. Låter ju suveränt!

Spasmolytika (läkemedel som alltså minskar muskelsammandragningarna som tros orsaka smärtan)
Här finns tydligen en positiv effekt på smärtan, vilket är bra, men är det inte att skjuta sig själv lite i foten? "Jag äter mat och blir dålig, så därför sprutar jag i mig ett medel som minskar muskelspasm som därmed minskar smärtan." Min lekmannamässiga fundering är ju hur detta medel påverkar tarmfunktionen i övrigt, som ju är rätt muskelberoende. Och vad händer med övrig muskulatur?

Analgetika (smärtstillande)
Minskar smärtan. Superbra! Då är det ju bara att köra på! Gå in på FASS och läs biverkningslistan på de vanliga värktabletterna först bara...

Antidepressiva
JA! Vi drogar patienterna med lyckopiller. Då mår de ju bättre!!

Listan på läkemedelsförslag kan tyvärr göras längre, men jag tror att ni förstår vart jag vill komma med det här. Det finns självklart studier som visar att smärtstillande tar bort smärta (på kort sikt) och att antidepressiva har vissa positiva effekter (på kort sikt), men vad sjutton har det med grundproblematiken att göra?

Nästa steg i behandlingen är dock rätt intressant ur paleoperspektiv. Probiotika tycks vara något som faktiskt kan hjälpa. Surkål någon? Finns det månne något annat sätt att normalisera tarmfloran på...? Inte med lättmargarin och lingon grova i alla fall...

Sist följer en lista med "alternativa behandlingar" där psykoterapi, KBT och fysiska aktivitet tycks hjälpa vissa symptom, men inte andra.

Detta är inte en sågning av Svensk gastroenterologi på något sätt. Om ni tittar i deras dokument så har de ju gjort ett superjobb med att sammanställa detta dokument utifrån den vetenskapliga grund vi har idag. Problemet är ju bara att vi ägnar så mycket tid åt att zooma in på minsta möjliga nivå att vi missar den stora helheten.

Hur vore det om vi gick tillbaka till huvudkriteriet för diagnosen. Jo "ha ont i magen, uppsvälldhet, avföringsrubbningar och att detta bör förvärras vid födointag."

Skulle det kunna vara maten som är problemet? Fiberrik kost har vi ju tillsammans med gastroenterologerna och den samlade forskarkåren sågat vid fotknölarna, så det kan ju inte vara lösningen. Åtminstone inte fiber från vete och korn. Det står ju faktiskt att vattenlösliga fibrer (som ju finns i grönsaker bl.a.) faktiskt kan vara ganska bra.
Grönsaker skriver vi upp på listan över godkänd mat.
Proteiner verkar man inte smutskasta någonstans, så då får vi ju anta att kött också är godkänt.

Jag tror att ni vill förstå vart jag vill komma. Ät riktig mat, fri från tillsatser och ickepaleolitiska ingredienser så ska du se att det löser sig med dina magbesvär.
Lita inte på en diagnos som bara grundar sig på symptom, där ingen riktigt fullt ut kan förklara varför du har problemen. Våga ifrågasätta!
De i min närhet jag tog upp i början av inlägget finns det faktiskt kliniska belägg för att jag åtminstone inte pratar i nattmössan när det gäller det här. Alla dessa personer har börjat med någon typ av paleo/paleoinspirerad kost, där åtminstone gluten, mjölk och socker har spolats. Alla dessa har varit symptomfria inom några veckor och har i övrigt upplevt ungefär samma positiva förändringar som jag och Anton också gjort.

Tack till svenska gastroenterologiska föreningen för materialet till detta inlägg.

Ovan handlar alltså om IBS i synnerhet, men övriga inflammatoriska tarmsjukdomar går nog rätt bra att applicera samma tänk på också.

Och du som nyligen fått IBS och sitter och surfar efter fakta. Hoppa ur slasktratten så fort du kan och ta ett stort kliv på en gång med hjälp av riktig mat!

Move well and have fun!
/P

tisdag 8 maj 2012

RA, artros, Bechterew, polymyosit, bla, bla, bla

Håller på att plugga in reumatiska sjukdomar just nu. Spyr nog snart på dem. Gå in och kolla här https://reumatikerforbundet.org/reumatism/diagnoser/reumatoid-artrit-ra-ledgangsreumatism/ och se efter själv. Intressant? Absolut. Blir man trött på dem efter några dagars pluggande? Svar:JA!. Ibland tror jag att de på reumatikerförbundet jävlas med mig eftersom att det känns som att det ploppar upp någon ny sjukdom varje dag. Listan är redan ganska lång, som ni ser om ni går in på länken, men det ska väl inte hindra någon ny läkare någonstans i världen att hitta någon ny liten sjukdom som han kan uppkalla efter sig själv och på så sätt blir världsberömd. Alla dessa reumatiska sjukdomar har lite olika symptom, sjukdomsbild och förekomst. Men kan det inte vara så att de uppkommer p.g.a. samma sak? Det vill säga: dålig kost, fysisk inaktivitet, rökning. Antagligen kan det vara så. Men som Petter skrivit så många gånger förr så kommer vi med en ny lösning på det problem som vi själva skapat med vår livsstil, istället för att gå ett steg tillbaka och se vad som egentligen orsakat problemet. Ibland kan ett steg bakåt vara det rätta för att kunna ta ett steg framåt. Just nu känns det som att samhället bara accepterar att allt fler och fler blir sjuka och att det mest beror på ett naturligt åldrande. Att vi tappar lite i vår fysiska kapacitet när vi blir äldre är väl något jag inte ska argumentera så mycket emot, utan så är säkert fallet. Det jag menar är att vi inte borde acceptera att vi blir sjuka, och tappa så mycket som vi nu gör.


Men vad är lösningen på problemet då? Läkemedel? Helst inte. Kirurgi? Ju färre snitt, desto bättre skulle jag vilja säga. Kan det inte bara vara så att tillräckligt med fysisk aktivitet och en bra kost kan räcka otroligt långt? Jag tror det. Det kanske inte kommer bota din RA eller artros. Men det kommer kanske lindra dina symptom och hindra sjukdomen att bli värre. Om man googlar runt lite om människors historier om deras nya liv med paleo och tillräcklig fysisk aktivitet(ingår väl egentligen i paleo) så kan man läsa om hur de kastat medicinerna i soptunnan och blivit av med de sjukdomar som hindrat de från att kunnat leva ett normalt och roligt liv. Ibland låter det för bra för att vara sant, absolut. Men faktum är nog att en naturlig kost och rörelse kan räcka så otroligt långt. Att fysisk aktivitet är viktigt verkar de flesta ha fattat. Att kost är viktigt verkar också vara relativt självklart. Att definiera vad bra kost är däremot har blivit ett riktigt stort problem. Vi har livsmedelverkets kost på ena sidan som fortsätter att göra folk sjuka och må dåligt. På andra sidan har vi paleo som många människor ser som något extremt. NÄR blev kött, grönsaker, bär, frukt, nötter extremt? Det måste väl vara det mest naturliga man kan äta? Försök att hitta någon paleomänniska som ätit stenålderskost under en längre tid, och som har någon av alla dessa reumatiska sjukdomar. Jag har letat överallt, men har inte lyckats hitta någon. Ser ni sambandet? Så om du har någon av dessa sjukdomar, döpt efter någon kände professor någonstans, vad har du då att förlora på att prova paleo?


Move well and the answer is pretty simple!
/A

Medvetenhet

Att vara medveten i det man gör på daglig basis kan vara en oerhörd utmaning. Oavsett om det handlar om matinköp, träning eller bara att aktivt lyssna på den man pratar med. Med alla intryck vi får hela tiden är det lätt att försvinna ut i periferin och egentligen inte ta del av någonting på riktigt, utan bara ta in små delar av allt.

På gymmet ser vi alldeles för ofta denna typ av extrema omedvetenhet. Personer som iklädda hörlurar slött drar eller pressar i någon maskin och sedan går vidare till nästa. I huvudet är troligen den personen kvar på jobbet, eller så har den personen redan mentalt vandrat vidare till matbutiken eller liknande.

Min paleoresa har definitivt lett mig in på en mer medveten väg än tidigare. Inom MovNat är det ett centralt begrepp med mindfulness, vilket ju handlar om just medveten närvaro. Precis som allt annat i den här förändringen så tar det ett tag innan man känner sig helt naturlig med att vara medveten om nuet. Det är enkelt uttryckt skitsvårt! Det är ju mycket lättare att tänka på vad man ska göra sen än att bara känna och fokusera på det jag gör just precis nu. Dock kan det vara värt att träna upp den förmågan, eller rättare sagt att damma av den. För den finns där även hos dig, även om du inte har använt den på ett tag.

Att inte vara medveten skapar ju inte direkt en känsla av effektivitet. Eller, ja. Du kanske tror att du är effektiv eftersom du "kan hålla många bollar i luften," men hur bra blir det egentligen? Tänk dig istället tillbaka till en sån där dag när du bara var sjukt effektiv och hann med allt du skulle göra. Jag tror att chansen är stor att du den dagen såg till att göra en sak i taget och bockade av dem i en rasande takt. Stämmer det?

Oavsett om det gör dig mer effektiv eller inte så är jag övertygad om att du kommer att må bättre av att vara mer medveten. Jag, som tidigare kunnat stressa upp mig en del över småsaker, kan i dagsläget ta hand om detta i ett mycket lugnare tillstånd.
Jag känner också att jag får ut mer av min träning genom att vara medveten om det jag gör.
Saken är ju faktiskt den att vi till väldigt stor del tränar med vår hjärna. Det är hjärnan och nervsystemet som ska koordinera rörelserna, se till att vi lär oss nya rörelser och även se till att kroppen ska bli starkare och snabbare. Kopplar vi då bort hjärnan från träningen (ja, rent medvetandemässigt alltså) så har jag svårt att se att vi kan få samma resultat, samtidigt som vi ökar på en tråkig stressnivå genom att ha hundra grejer på gång i huvudet. Hjärnan kan ju faktiskt inte skilja på tanke och handling när det gäller hur hormonnivåerna regleras, så du kan ju tänka dig till en utmattningsdepression om det är vad du önskar.

Ett exempel när det handlar om att lära sig nya saker så kan vi ju ta barnet som ska lära sig gå, eller kanske till och med cykla. Vad tror du att oddsen är att de tänker på kvällens middag eller morgondagens morgonmöte samtidigt? Tror du att de skulle kunna lära sig den nya aktiviteten om de hade huvudet fullt av andra saker? Nej, jag är helt övertygad att de måste vara "in the zone" för att kunna träna in dessa nya synapser och mönster.

Istället för att göra så mycket som möjligt hela tiden så strävar jag efter att göra allt jag gör så bra som möjligt. Jag kan känna mig mer nöjd om jag gjort 10 saker superbra än om jag gjort 100 saker lite halvdant. Samtidigt som jag också mår bättre och har tid och ork över för det som livet verkligen handlar om. Nämligen att njuta av det!
Jag uppmanar dig inte till lathet på något sätt, men vårt sätt att se på livet idag gör dig varken mer produktiv eller till en bättre människa. Det enda det ger dig är en känsla av otillräcklighet och magsår. Kliv istället av karusellen och njut av stunden. Du har hela tiden valmöjligheter. Sträva efter att göra det bästa valet för dig när du kan!

Move well and have fun!
/P

måndag 7 maj 2012

Pollenchock






Läste i en av våra kära kvällstidningar att det tydligen exploderat av pollen de senaste dagarna i och med att naturen gör sitt för att välkomna våren.

Det intressanta i detta är att jag under ca 5 års tid känt av denna pollenchock och blivit snorig, irriterad i halsen och i ögonen. Tydligen var det enligt sjukvården "helt normalt" att detta kunde komma av sig själv även när man nått vuxen ålder. Lurad som jag var så godtog jag ju detta och förberedde mig för ett antal jobbiga vårar.

Nu kanske det inte är så att jag ska ropa hej än, men trots att det tydligen varit "värre än någonsin" på pollenfronten så har jag inte känt av ett dugg än så länge. Kan det ha med kosten att göra tro?

Det skulle ju i alla fall följa en viss logik om det var så (vilket jag verkligen hoppas på, eftersom kliande ögon och rinnande näsa är rätt jobbigt..)
Allergi är ju helt enkelt ett slags hyperreaktion av kroppens försvarsmekanismer mot ett visst ämne (typ pollen). Har ni hängt med här tidigare så vet ni ju också att kroppens försvar består av, ja just det, inflammation. Tadaa!

Om vi då äter en kost som hela tiden triggar inflammation (socker, gryn och annat skräp) kontra en antiinflammatorisk kost (paleo ex.)kanske vi kan ana vartåt det barkar... Om du hela tiden går runt i ett stadium av inflammation så är det ju inte så konstigt om din kropp sedan drar upp på högvarv mot något så pass ofarligt som pollen ändå är.
Om du däremot går runt och mår allmänt bra så krävs det nog lite mer än pollen (eller en katt) för att kicka igång försvarslinjen.

Nu finns det givetvis lättare och svårare fall av allergier, så se inte det här som en uppmaning att äta en påse nötter om du är dödligt nötallergisk bara för att du ätit stenålderskost i en månad. Näe, men däremot så skulle jag i alla fall kasta mig över en kostomläggning för att åtminstone ge min kropp en chans att fungera normalt. Men det kanske bara är jag? :) Det kanske är roligare att förpesta sin kropp med piller och nässpray, eller?

Move well and have fun outside!
/P

fredag 4 maj 2012

Barfotaresa

Nu har jag kört i mina five fingers ett tag och jag kan meddela att det går klart över förväntan. Efter första användningen så får jag väl säga att träningsvärken gjorde sig lite påmind i vaderna. :) Sedan dess har jag dock hunnit med ett flertal pass och har inte känt av något efter detta.

Känslan under passen är dock fantastisk! Det går faktiskt inte att beskriva känslan av att känna marken under fotsulorna och känna hur foten anpassar sig efter underlaget. Att klafsa ned i en lerpöl, eller springa genom vatten är också en rik sensorisk upplevelse och ger träningen ytterligare en dimension.

Greppet i skorna och balansen är ju som jag beskrivit tidigare riktigt bra och gör att jag kan utmana mig mer och mer i dessa moment.

När det gäller löpning så har jag nått till den punkt att jag joggar ca 1-1,5 km plus att jag sprintar kortare sträckor. Mitt löpsteg har ju förändrats totalt och jag har inte känt mig så lätt i steget som jag gör nu tidigare.

Det enda som känns svårt hittills är att inte rusa iväg för långt eller att göra för mycket. Jag ska verkligen skynda långsamt, för faktum är att jag ju faktiskt startade resan med norra Europas stelaste fötter. :) Bäst att låta dem hinna anpassa sig i sin egen takt och inte skynda på något. Kul är det i alla fall.

Får se om jag lyckas med mitt mål att fjällvandra tre dagar i mina Five Fingers om 2-3 månader. Bör inte vara några problem tror jag. :)

Move well and have fun!
/P

Se upp för slasktratten!

Som sjukgymnast läser man en hel del om diagnoser och sjukdomar på olika sätt och vis. Det jag dock blev förvånad över var hur många sjukdomar med "oklar orsak" man tar upp och det är nog tyvärr inte begränsat till sjukgymnastikens värld. Har du någonsin gått till en läkare eller sjuksköterska och fått svaret "Du har den här diagnosen.", men däremot inte kunnat få svar på varför det uppkommit eller ens vilka mekanismer som ligger bakom?
Du känner igen det? Grattis! Du har hamnat i slasktratten!

Slasktratten är det som används när man inte har en aning om hur någonting har uppkommit, eller vad man ska göra åt det. Olika behandlare kan ha sina olika knep, men ofta får man svaret att man får lära sig leva med det, eller blir vidarebollad till någon annan yrkesgrupp. Ett annat vanligt scenario är att skriva ut en medicin så att patienten sedan kan "leva som vanligt..."

Det är tyvärr inte ovanligt att träffa patienter som i flera år hoppat runt i olika behandlingar, utan att egentligen ha fått något mer än en diagnos. Någon hjälp har de då aldrig fått, förutom kanske någon enstaka lindrande kur här och där.

Hur kommer då ovanstående sig, egentligen? Jag kan ju inte påstå mig ha ett svar på alla olösta fall i sjukvården direkt, men jag tror ändå att det i många av fallen kan vara "enklare" än man tror.

Ju mer jag läser om livsstil och hur den påverkar oss och hur så många fått hjälp av att stanna upp och återgå till ursprunget så är jag helt övertygad om att detta är vägen att gå.
Det svåraste som finns som terapeut (och därmed det roligaste, enligt mig) är att hjälpa en person med en hel livsstilsförändring. En skada eller en diagnos är väldigt sällan orsakad av en enstaka faktor, utan i de allra flesta fall handlar det om hundratals saker som påverkar på ett eller annat sätt. Att stanna upp och se denna helhet tar tid och kräver mycket jobb och tyvärr är det nog därför det inte utförs idag. Detta inlägg är inte menat som någon kritik mot de personer som jobbar inom sjukvården. Tvärtom! Det finns otroligt många som kämpar och gör ett bra jobb, men som sjukvården fungerar idag så finns det helt enkelt ingen tid att stanna upp och göra det lilla extra. Det spelar ingen roll att du med en längre behandlingsperiod kan förhindra att patienten måste återkomma fler gånger på sikt, nej allt handlar tyvärr om kortsiktig vinst och lönsamhet.

För att ta tag i problemet behöver vi som skattebetalare och patienter börja ställa krav. Hur vill vi egentligen att vården ska fungera. Accepterar jag besöket bara för att jag får en diagnos och ett piller så att jag kan fortsätta leva som vanligt, eller är det dags att ta ansvar för min egen hälsa?
Som sjukgymnast blir jag jätteglad när jag får en patient som vill diskutera och vågar ifrågasätta vad vi gör. På så sätt märker jag ju att patienten tar ansvar för sin egen rehabilitering och sin egen väg mot ett friskare liv. Att inte acceptera en slasktrattsdiagnos är en av de viktigaste punkterna, enligt mig.

De allra vanligaste orsakerna till att söka vård idag är för sjukdomar och skador orsakade av vår livsstil. Vad hjälper det då om jag ger dig en diagnos? Inte ett dugg hjälper det dig. Enligt mitt sätt att se på det kan det dock stjälpa dig, genom att det är lätt att bygga upp en identitet kring sin diagnos. Med en diagnos är det enda vi kan göra att sätta in en behandling mot symptomen, oavsett om symptomen är muskelvärk, högt blodtryck eller diabetes. Visst kan symptomlindring vara på sin plats ibland, men inget kommer ju bli bättre om vi inte tar tag i orsaken till problemen - livsstilen!

I dagens quick-fixsamhälle verkar det dock som att vi som patienter är passiva och kräver symptomlindring och därigenom sviker vår inneboende potential. Vi har "alla" möjligheten att vara vältränade, smärtfria, pigga och friska och det krävs mindre än du tror. Små förändringar i livet kan ha lavinartade positiva konsekvenser för dig på sikt, men då måste du ta ansvar för din egen hälsa.

Ju längre man varit fast i slasktratten desto svårare kan det vara att inse att det finns en enkel väg ut. Ofta har man ägnat allt för många år åt att höra att "tillståndet är kroniskt" och fått tips på hur man "kan leva med det" på olika sätt så att tro att det finns en väg ut blir nästan omöjlig.

För att dra en personlig anekdot så blev jag själv diagnostiserad med astma för några år sedan. Jag fick självklart medicin och tips om hur jag kunde fortsätta leva med detta. Ingenstans fanns dock någon som kunde tipsa mig om livsstilsförändringar. Det tog ett tag innan jag tog mitt förnuft till fånga, men efter ca 1 månad med stenålderskost kunde jag slänga min medicin all världens väg. Den känslan är helt otrolig! Att känna makt över sin egen hälsa och inte överlämna sig i läkemedelsbranschens händer vid minsta lilla motgång.

Detta blev ett långt raljerande om det här med dagens sjukvård och jag vill förtydliga att jag självklart inte räknar in alla sjukdomar i ovanstående. Det finns ju givetvis sjukdomar som inte har med livsstil att göra. Dock har jag tänkt att i några kommande inlägg bli mer specifik och ta upp vissa "diagnoser" som definitivt har med slasktratten att göra - däribland IBS (Irritable Bowel Syndrome), fibromyalgi och kanske även huvudvärk/migrän. Jag kommer inte att servera lösningar på silverfat, men jag hoppas att jag kan få er att fundera och ifrågasätta. Det är mitt mål. :)

Move well and have fun!
/P

torsdag 3 maj 2012

Kycklingwok

Kvällens middag blev en kycklingwok. Wok är så fantastiskt eftersom det bara är att slänga ned allt gott man har hemma. :)
Ikväll blev det lök, champinjoner, vitlök, spenat, broccoli, paprika, morot, tomat och chili. Toppade sedan med lite cashewnötter.

Move well and have fun!
/P

onsdag 2 maj 2012

Vårsol!

Njut av våren! Det gör jag! :)

Move well and have fun!
/P

Vegetabilisk olja, kolesterol, inflammation och hjärtsjukdom

Som ni kanske märkt om ni läst in er lite på det här med paleo så rekommenderas man att utesluta vegetabiliska oljor (förutom olivolja) från sin kost. Det enda fett du någonsin rekommenderats att äta av vårt kära livsmedelsverk är alltså borttaget. Vad menas med det?
Jo, livsmedelsverket går ju som sagt fortfarande på den minerade vägen där bröd och pasta är räddningen om vi vill undvika hjärt- och kärlsjukdom. Kombineras detta med fleromättade fettsyror så är man "home safe" och kan leva sitt liv utan sjukdom. Därför rekommenderas margariner med växtoljor framför riktigt smör och du bör steka maten i något liknande substitut för riktig mat.

Detta resonemang bygger på lika mycket felaktighet som de flesta av dagens utdaterade kostråd gör. För i den världen är kolesterolet det som orsakar hjärt- och kärlsjukdom medan man med ganska enkel logik och vetenskap egentligen kan se hur inflammationen är det som är boven i dramat.

Det hela började med att höga kolesterolvärden ansågs vara det som orsakade hjärt- och kärlsjukdom. Fråga mig inte hur detta kom på tal, eftersom man idag inte kan se särskilt tydliga samband här, men jag gissar att pengar hade en del att göra med detta. Efter ett tag sprack i alla fall denna hypotes, men man lyckades då dela upp kolesterol i "bra" och "dåligt" kolesterol. Där det dåliga då var det som skulle göra dig sjuk.

Så långt har man kommit på livsmedelsverket och inom läkemedelsbranschen. Högt kolesterolvärde = kolesterolsänkande medicin. Vi tar oss en titt på varför detta är en dum idé.

Kolesterol är egentligen en livsnödvändig fettmolekyl som bara har haft oturen att få lite dåligt rykte. Kolesterol finns i kroppens alla cellmembran (vilka är rätt bra att ha) och är en viktig ingrediens i hjärncellernas synapser (kommunikation med varandra). Kolesterol råkar också vara det som huden omvandlar till vitamin D vid kontakt med solljus. Att sträva efter ett så lågt kolesterolvärde som möjligt kanske inte är vägen att vandra om vi då riskerar D-vitaminbrist, sämre synapser och försvagade cellmembran... Eller? Lägg också till att kolesterolet är det som hjälper din kropp att ta hand om och förbränna det fett du äter och du förstår kanske att kolesterol kan vara ganska bra ändå? Saken är faktiskt den att oavsett hur lite kolesterol du stoppar i dig så ser din lever till att hålla upp kolesterolvärdet, eftersom din kropp inte skulle klara sig utan det. Levern skapar alltså kolesterol fast du undviker det till varje pris. Jäkla oflyt! Eller?
I alla fall. Eftersom kolesterol inte är vattenlösligt så har det lite svårt att ta sig runt i kroppen på egen hand. För att ta sig runt i kroppen behöver det därför något som transporterar runt det och till sin hjälp har den några olika lipoproteiner (blandning av fett och protein). Dessa finns i några olika former och jag gissar att du hört talas om dem. De kallas för High Density, Low Density och Very Low Density. Alltså HDL, LDL och VLDL. Just det, det du mäter när du mäter kolesterolvärdet, ja.
VLDL skapas i levern och är den största av dessa tre. Dess uppgift är att transportera framför allt triglycerider (fett) och en liten mängd kolesterol ut i kroppens muskel- och fettceller för att använda som energi. När VLDL utfört sin uppgift så minskar den i storlek och blir till LDL. LDL transporterar framför allt kvarvarande kolesterol till de celler som behöver detta. Detta är det "onda" kolesterolet. Det låter väl inte så ont att transportera runt lite kolesterol till platser där det behövs, eller hur? Nej, men det finns faktiskt ett litet problem.

När vi äter en kolhydratrik måltid har vår kropp en skyddsmekanism för att förhindra att supergiftigt socker åker omkring i blodbanan. Vi använder insulin. Insulin hämtar upp sockret och gör allt det kan för att städa bort det från blodomloppet. Vad som då händer är att sockret, om det är fullt i glykogendepåerna i musklerna, istället lagras in som triglycerider i fettcellerna. Triglycerider är inte giftigt för kroppen att ha i blodomloppet på samma sätt som sockret är, på kort sikt. Det som däremot händer när triglyceridnivåerna i kroppen är höga är att mer lipoproteiner bildas för att ta hand om dessa. De lipoproteiner som bildas är LDL och är en viss variant av LDL som är mindre och "hårdare" och därmed strular till det lite. När den har uppfyllt sitt jobb har den en tendens att kunna fastna i kärlväggen och bli till det vi kallar plack.

Nu är det ju inte så att allt LDL sätter sig som plack hela tiden, för då skulle det vara rätt trångt i våra kärl. Vi har ju ännu inte nämnt HDL. Kroppens städpatrull gällande blodkärlen. HDL tar med sig överblivet kolesterol och LDL (även det som fastnat) för att detta ska kunna återvinnas i levern.

Vi har alltså ett kroppseget kretslopp där det ena tar hand om det andra och allting behövs.
Vad är då problemet?

Jo, som vi var inne på var ju ett av problemet när vi äter för stora mängder kolhydrater. Höga insulinnivåer är alltså något vi bör undvika för att undvika att störa detta kretslopp (och även av andra anledningar!)

Men! Det finns en sida till av myntet och då måste vi återgå till början på historien. Jag nämnde att inflammationen är det som är boven i dramat och nu går vi igenom hur detta kommer sig.
När kroppen väl har bildat plack i kärlväggen så är detta inte någon större fara förrän placket blivit oxiderat och härsknat. Alla fetter härsknar så småningom vid kontakt med syre och vegetabiliska oljor härskar tämligen fort i sammanhanget.
LDL som fastnat i kärlväggen är ju hela tiden i kontakt med syre (syre transporteras genom artärerna) och oxideras inom kort. När LDL har härsknat blir detta upphov till en inflammatorisk process och kroppen skickar dit sitt försvar i form av makrofager (vita blodkroppar). Makrofagernas jobb är att "äta upp" hotet och gör detta med LDL. Det som händer om vi fortsätter att äta på samma sätt är dock att våra makrofager får ett övermäktigt jobb. De blir större och större av att äta upp LDL, men klarar inte av det hela tiden ökande hotet och fastnar till slut de också i kärlväggen - voila, vi har plack. Har du otur sätter detta stopp för blodflödet, eller släpper iväg och täpper till någon annanstans i form av en propp. Det är alltså makrofagerna, eller i klarspråk inflammationen som ökar storleken på placket och därmed gör det farligt.

"Ok, men kom till saken nu då! Vad har det här med vegetabiliska oljor att göra?"

Vegetabiliska oljor och då framför allt i dess härdade form "transfett", men även i sin grundform består av fleromättade fettsyror. Dessa fettsyror oxiderar snabbt och bildar därigenom fria radikaler som härjar runt och förstör cellmembran och andra vävnader i kroppen. Denna gruppering är rik på fettsyran omega-6.
För att ha "jämvikt" i kroppen bör vi ha en balans mellan omega-6 och omega-3 fettsyror, där vi äter ungefär lika mycket av båda alltså 1:1, eller möjligen 2:1 i fördel för omega-6. Omega-6 behövs alltså också, men problemet är ju bara att vi i flera år rekommenderats att äta obegränsat av omega-6 och samtidigt stoppat i oss transfetter från skräpmat och chips. Beräkningar på "vår" nutida kost visar att vi äter enligt en fördelning på ca 20:1 i fördel för omega-6 över omega-3. Inte bra!

Omega-3 är därför en av dina bästa kompisar och är det enda kosttillskott jag tar. Men även om du ökar intaget av omega-3 så kommer du troligen inte nå upp till 1:1 eller 2:1. Du måste också minska på omega-6 och alltså avstå från fett av dålig kvalitet.
Visst låter det enkelt. Avstå från fleromättade fettsyror (PUFA på engelska) som bryter ned cellmembran och vävnader och dessutom sätter din kropp i ett slags kroniskt inflammatoriskt läge och ät istället mättade fetter och omega-3 som bygger upp cellmembran (mättade fetter) och minskar inflammation (omega-3). Då skulle jag säga att du är home safe!

Som en typ av sammanfattning (lånat från The Primal Blueprint av Mark Sisson) finns det några saker du kan göra om du vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och i stort sett alla livsstilssjukdomar vi har dragit på oss idag och dessa kommer nedan:

1) Ät en kost som är balanserad gällande omega-6 till omega-3. Detta genom att dra ned på vegetabiliska oljor och transfetter och samtidigt öka ditt intag av omega-3. Omega-3 finns i kött från betesdjur (inte i skräpkött tyvärr!), ekologiska ägg, fisk m.m. Omega-3 är också bevisat att minska risk för högt blodtryck, depression, alzheimer m.m. Här kan det alltså vara lämpligt att även ta ett tillskott i form av fiskolja och då sträva efter en så ren produkt som möjligt (PurePharma har en fantastisk produkt). (Kom ihåg att olivolja och kokosolja inte räknas in i de vegetabiliska oljorna då dessa har andra egenskaper och faktiskt är bra för dig. Däremot kan du kasta ut rapsolja, matolja, palmolja, solrosolja och allt vad det heter.)

2) Ät en kost som är rik på antioxidanter från grönsaker, frukt och bär. Antioxidanter hör du ju på namnet att de förhindrar oxidering och är alltså kroppens bästa vän i kampen mot fria radikaler. Bra va? Däremot får du inte särskilt mycket hjälp av ett tillskott här. En balanserad kost med mycket grönsaker, bär och frukt (i den storleksordningen) räcker gott och väl.

3) Rör på dig regelbundet! Träning och aktivitet (som inte är inflammatorisk - mer om det i ett senare inlägg) bidrar till att höja produktionen av HDL (städpatrullen) och minska nivåerna av triglycerider och därigenom LDL i kroppen. Träning har ju därutöver också ett flertal andra positiva effekter.

4) Ät mindre kolhydrater och se till att de kolhydrater du får i dig kommer från "säkra källor." Vi pratar inte om att dra ned kolhydrater till noll, absolut inte! Men att däremot se till att få i sig kolhydrater från grönsaker, bär, frukter och rotfrukter gör att du slipper blodsocker-insulinchocken som kommer när du petar i dig en kolhydratrik måltid.

Alltså! Låt maten och träningen vara din medicin. Låt förnuftet segra över viljan att göra allt så enkelt, men skadligt som möjligt (ta ett piller och fortsätt som vanligt... Blä!)
Våga ifrågasätta det du får höra och läsa (självklart även texten ovan), för endast på det sättet kan vi ta oss bort från den fatala omväg vi tagit.

Move well and have fun!
/P