PurePharma

fredag 27 januari 2012

MovNat

Det är ett jäkla tjat på mig om MovNat, jag vet! Men det är helt enkelt så att ni bara måste prova!
Första gången jag provade var någon gång i början av den här resan (typ augusti eller nåt)och sen dess är jag fast. Första gången får jag väl erkänna var lite jobbig. Inte fysiskt framför allt. Nej, det var mer en mental barriär att övervinna. Att lufsa omkring i skogen och lyfta stenar och kasta pinnar, liksom. Vad ska folk säga?! Så första minuterna var väl mer att pinsamt erkänna för sig själv att man tappat fantasin och barnasinnet någonstans på vägen från dagis... Men! När jag väl började släppa alla tankar och började leta saker att kunna använda i träningen. Då började det hända grejer.
Nu när jag kör har jag inte en tanke på vad andra ska tänka. Faktum är att jag knappt har en tanke alls under tiden jag är ute. De enda tankar som dyker upp i huvudet är intelligensbefriade sådana som: "Åh, sten. Lyfta!", eller "Wow, träd. Balansera!". Resten finns liksom inte.

Det finns en hel del forskning på hur mycket vi gynnas av att vara ute i naturen och jag förstår verkligen varför. Visst har jag tidigare sprungit i elljusspår ute i skogen, men det är inte samma sak. Då har jag ju liksom haft som mål att springa ifrån den där skogen, så att jag kan komma i mål någon gång. Nu handlar det snarare om att samspela med skogen(shit vad flummig jag låter nu...) och att faktiskt vara där. Prova att springa upp för en kulle i snö, med en stock balanserande på ena axeln utan att vara närvarande. Då kan det göra ont!

Tittar man på videos på youtube med Erwan Le Corre m.fl. kan man lätt få bilden av att man måste vara som en mänsklig apa för att kunna utföra den här typen av träning. Skulle ni se mig klättra så förstår ni dock att det inte är min specialgren direkt... Däremot har jag blivit lite bättre sedan jag började med det här. De motoriska programmen för alla "primal movements" finns ju i oss alla. Vi är gjorda för att lyfta, bära, hoppa, klättra, svinga, kasta och springa m.m. Sen kan vi behöva en period för att hitta tillbaka till de här programmen igen, men de finns där.
Jag var kanske en av norra Europas stelaste och mer ograciösa människor när det gäller rörelse. Kan jag ge mig ut i skogen och försöka mig på de här grejerna så kan du det också.
Jag lovar att känslan efter att man varit ute och kastat stenar och balanserat på trädstammar är så nära man kan komma sitt "urtids-jag" som det bara går!

Move well and have fun!
/P

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar