PurePharma

måndag 31 oktober 2011

Ringar på vattnet

Mitt mål med den här bloggen är väl inte direkt att revolutionera världen. Det jag hoppats på är att jag med min livsstil ska kunna göra andra nyfikna och sugna på att prova.
Det har faktiskt lyckats över förväntan. Många av mina vänner har börjat prova lite smått, medan några vill ha en del handfasta tips och tips på läsning för att kunna sätta sig in i livsstilen.

Det som dock var väldigt roligt att se var när jag var hemma hos mor och far i helgen och få se att de faktiskt börjat äta paleo. Jag och Anton hade som ett litet uppdrag att vi skulle försöka med det så småningom, men nu hade de börjat själva.
De har också märkt av väldigt positiva förändringar och det lät inte helt omöjligt att de kommer att fortsätta. Ska bli spännande att följa framöver. :)

Det är lättare än vad man tror att förändra. Föregå med gott exempel så blir folk nyfikna och kanske tar de till och med steget ut och provar. Det skapar ringar på vattnet och snart är pastahyllan i affären borta. :)

Move well and have fun!
/P

lördag 29 oktober 2011

The Paleo Diet For Athletes



Tänkte att jag skulle skriva en liten recension av en bok som jag läst under några veckor nu. Den heter "The Paleo Diet For Athletes" och är skriven av Loren Cordain och Joe Friel. Min förhoppning var att den här boken skulle passa mig som handen i handsken då jag är idrottare och äter paleo. Men boken var väl inte direkt vad jag trode att den skulle vara. Först och främst så är boken framför allt riktad till uthållighetsidrottare, och för det andra så skiljer sig författarnas syn på vad paleolitisk kost är ganska rejält från min egen syn.


Lauren Cordain är en person som jag skulle beskriva som en fettskrämd primalist. Han förespråkar att vi ska äta grönsaker, frukt och fettsnålt kött tillsammans med lite nötter och olja. Detta visste jag väl om även från början men jag hade ändå ganska höga förhoppningar på boken. En av de viktigaste sakerna för mig sen jag började äta paleo var att släppa min rädsla för mättat fett. Cordain verkar fortfarande lida av den rädslan. Jag förstår då inte riktigt hur han klarar sig att äta på det sätt han gör. Missförstå mig inte här, jag äter och grönsaker, frukt, kött med lite mindre fett i, nötter och olja. Men samtidigt lägger gärna till mer fettrika livsmedel, som bacon för att nämna en stapelvara. Samma bacon menar då Cordain att vi verkligen ska passa oss för om vi vill undvika diverse sjukdomar. Så våra åsikter går väl isär om man säger så. Droppen var när samma författare skrev att maxantalet ägg vi borde äta per vecka är sex stycken. Min fråga är då vad jag ska äta de andra sex dagarna som kvarstår?


Nu kanske jag inte ska såga boken allt för mycket, de menar ju i alla fall att vi ska äta så naturlig kost som möjligt och det håller jag med om. En del saker från boken tycker jag till och med var riktigt bra. Som kapitlet som handlade om vätska ,och när och hur man ska inta vätska. Det skrev jag även ett inlägg om här i bloggen och de tips jag där fick från boken har verkligen funkat bra. Men så mycket mer kommer jag nog inte ta med mig från boken. Men är du långdistansidrottare, vill äta paleo och är fettskrämd så är det här verkligen boken för dig. Själv ger jag den 2/5 toasters, inte så kanonkul...

Move well and don't be afraid of fat!
/A

fredag 28 oktober 2011

Träning

Jag har alltid gillat träning, både som fenomen och själva utförandet. Däremot betyder ju inte det att jag varje gång har skrattat på väg till gymmet. Det har ju hänt att man har argumenterat en del med sig själv både före och under ett träningspass.
Jag tror att det stora problemet för mig har varit att jag haft fel fokus. Att träna för att "hålla sig i form" är inget vidare hållbart argument. Det är lätt att tänka att "äh, jag är ju i så bra form nu ändå, så jag behöver nog inte träna idag..." Åtminstone har jag fungerat så.

Det som förstört mycket för mig har nog varit all struktur och slentrian. Hur kul är det att göra samma sak som man gjorde för några dagar sen? Jag är en rätt impulsdriven person, så för mig funkar det inte alls.

Nu när jag ändrat träningskoncept totalt tycker jag plötsligt att varje pass är riktigt roligt. Jag tränar bara när jag vill och vad jag vill just då. Jag lyssnar på min kropp och låter känslan för dagen styra. Att styrkepassen också kortats ned från ca 1 timme till kanske 20 min underlättar ju också.
Det roliga är i alla fall att jag känner glädje inför varje pass just nu. Jag försöker få in så mycket lek som möjligt och jag försöker utmana mina rädslor och förutfattade meningar.
Det som hänt, förutom att jag känner mig mer harmonisk, är också att jag är i bättre form än någonsin tidigare. Konditionen och styrkan känns på topp och rörligheten är väl kanske det område där det hänt mest. :)

Prova byta fokus du med. Rör dig för att det är roligt. Gör bara aktiviteter du tycker är roliga eller känns spännande. Bara för att det står i en tidning att löpning och styrketräning är bäst så behöver det inte alls vara det för dig. Det är dags att vi återgår till rörelse som gör oss glada, inte ångestfyllda.

Move well and have FUN!
/P

torsdag 27 oktober 2011

Grundlurad

Jag är både lite förvånad och arg på mig själv att jag har kunnat vara så lättlurad som jag varit. Jag har varit rädd för fett och slängt i mig socker och stärkelse i ett flertal år. När jag stekte bacon nyss så slog det mig att jag för nåt år sen hade hällt ut allt överblivet fett istället för att steka äggen i det efteråt. Bara för att jag skulle känna mig "nyttig."

Samtidigt har jag nu börjat reagera på hur mycket propaganda som egentligen sprids i media. Det går inte att titta på tv en timme utan att pumpas med budskapet att fettsnålt är bäst eller att kolesterol är livsfarligt.
Värst är nog ändå reklamen för den nya fettsnåla fritösen, där man nu kan göra "nyttiga pommes frites med bara en sked olja."
Eller, ja. Martin Lidbergs margarinpropaganda vill jag inte ens gå in på...

Det börjar bli dags att vakna nu. Jag skulle inte vilja kalla mig själv dummare än genomsnittet, men jag har ju gått på det här dravlet som kastas ut varje dag. Samma sak med många av mina vänner. Det är kloka, helt logiska människor, men ändå går de också på samma sak.
Det roliga är i alla fall att det verkar finnas en vilja att förändra. Som Anton skrev tidigare så väcker paleo mycket nyfikenhet. Jag har inte stött på särskilt många (som inte är holländska dietister) som bara förkastat det jag gör direkt, utan snarare tvärtom. Folk blir intresserade och inspirerade till att prova. Oftast ligger dock svårigheten i att man inte vet hur man ska gå till väga. Vad handlar man i affären och hur lagar man maten etc.? Min åsikt är att allt det där blivit så mycket enklare nu, men det kräver ju ändå att man sätter sig in i ämnet och lär sig göra medvetna val när man handlar.
Så för att underlätta steget till "den rätta sidan" så kommer vi snart köra igång ett litet projekt här i bloggen. Mer info kommer framöver.

Det viktigaste steget jag tog var nog ändå att släppa prestigen och att faktiskt inse att jag blivit förd bakom ljuset. Jag propagerade för havregrynsgröt och pasta i flera år, men jag har inga problem att idag säga att jag hade fel. Att jag hållit hårt i en åsikt i flera år betyder ju inte att jag inte kan ändra mig. Speciellt inte om ändringen leder till ett liv med bättre hälsa.

Move well and have fun!
/P

onsdag 26 oktober 2011

Nyttiga bakterier..?

Såg precis en länk på facebook som en av mina vänner publicerade. Ni kan se den här, http://www.jagalskarmagen.se/ . Den handlar om att man behöver tillsätta extra bakterier i sin kost genom kosttillskott. Men jag frågar mig om vi verkligen behöver det..? Genom att tillsätta extra bakterier i kosten så menar skaparna av hemsidan att vi kan må så mycket bättre och slippa massa åkommor. Bland annat förespråkar de probiotika. Jag googlade probiotika för att hitta lite material om det, och hittade en artikel från läkartidningen.se, http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=14091 , som är skriven av fyra läkare och en docent från stockholmsområdet. De pekar på att vi inte har något att tjäna alls på att tillsätta extra bakterier i kosten, utan det är som att kasta pengarna i sjön. De skriver också att det inte finns så många långtidsstudier gjorda på området. Så även om mycket tyder på att det är ganska ofarligt att inta bakterietillskott så vet vi inte riktigt vilken effekt det kan ge i långa loppet. Det kanske till och med kan vara farligt, eller i alla fall ohälsosamt? Jag kan inte ge något svar på frågan, men jag förstår heller inte hur folk kan vara villig att slänga ut en massa pengar på skräp.


En av personerna som förespråkar de tillskott som finns på www.jagalskarmagen.se är Martin Lidberg, den forne svenske landslagsbrottaren. Den mannen verkar nästan dyka upp i alla sammanhang som har något att göra med träning och hälsa. Folk verkar ha en otrolig tilltro till den mannen, och företag som anställer honom som frontfigur tjänar säkert stora summor på det. Frågan är ju vad han har för utbildning? Att han har varit svensk landslagsbrottare vet jag och han är säkert ganska duktig på att träna själv, men vad fasen har killen för utbildning egentligen? Jag kollade upp några hemsidor där hans namn finns med, och ingenstans kan jag hitta något om vad han har för utbildning. Han är antagligen väldigt vältränad, men det verkar ju inte som killen har allt för många högskolepoäng inom området träning och hälsa. Eller så döljer han sin utbildning för att han inte vill skryta, vad vet jag... Frågan är ju om killen överhuvud taget använder produkterna han gör reklam för själv? Det kan jag bara spekulera om, men med tanke på alla produkter han gör reklam för så kan han ju knappt ha tid med att dricka och äta alla produkter. Så bara för att det är en vältränad kille på framsidan av en förpackning så behöver inte det betyda att produkten är säker och hälsosam. Utan det är det som företagen bakom produkterna vill få oss att tro. Så svälj inte all information du ser, utan börja ifrågasätta mer! Ni får gärna ifrågasätta oss också, det kan vi båda tjäna på :)

Move well and have fun!
/A

tisdag 25 oktober 2011

Vinnarskallar

Är det egentligen vettigt att gå runt och vara sur över att förlora ett parti schack, eller en runda bowling i Funäsdalen? Ända sedan jag började med idrott i mina unga dagar har jag fått lära mig hur viktigt det är att ha en så kallad vinnarskalle. Ja kan köpa att det är användbart när det kommer till elitidrott där resultatet kan vara ganska viktigt. Eller viktigt och viktigt, beror ju på vad man jämför med. 


Men att blir sur över att förlora i monopol mot familjen eller i NHL 2012 på tv-spel mot bästa polaren, är det verkligen värt det...? Förut tyckte jag nog det och jag hade nog beskrivit en vinnarskalle som något positivt. Idag är jag kanske inte direkt av samma åsikt. Målet med att spela ett spel, någon idrott eller vad det nu är ju faktiskt att man ska ha en rolig stund med vänner och familj. Sen om man vinner eller inte spelar ju inte så stor roll när man tänker efter. Givetvis kan jag fortfarande tycka det är roligt att vinna men det har inte någon större betydelse och en förlust är inte lika med jordens undergång. Ett undantag kan väl vara hockeyn för mig där jag faktiskt alltid vill vinna och där resultatet är ganska viktigt. Däremot ska ju inte en förlust i en match behöva gå ut över någon som inte har något med hockeylaget att göra. 


Det här inlägget är väl lite kopplat med det inlägg jag skrev för några veckor sen som handlade om den ädla konsten att leka. Det var väl där mina funderingar kring vinnarskallar började. När jag då beskrev vad leka innebär så är det viktigaste att resultatet inte har någon betydelse. Om jag vinner eller förlorar spelar ju inte någon roll så länge jag haft roligt. Blir jag sur över en förlust blir jag bara stressad av det och blir på dåligt humör, och det är det ju inte värt! Så min slutsats är väl att vinnarskallar kan vara något ganska positivt inom elitidrott, men utanför idrottsarenan mår vi nog bättre av att släppa prestigen och njuta av "nuet" istället.

Move well and play more!
/A

måndag 24 oktober 2011

Meatzanight


Något som blivit en favoriträtt här hemma är meatza. Alltså en variant av pizza, men med den skillnaden att degen är utbytt mot kött. Blir inte bättre än så. :)

Meatza är nog både min och även min sambos favoriträtt. De personer vi bjudit på meatza har också blivit frälsta, så det känns som en bra inkörsport till paleovärlden. Pizza verkar också vara en av de saker som folk är rädda för att de ska sakna. Efter att jag ätit meatza så känner jag att jag inte vill återgå till pizza.

Det bästa är att det är väldigt lätt att tillaga och att det går att toppa med nästan vad som helst.

Recept:
Köttfärs
Ägg
Salt
Peppar

Tomat

Basilika
Olivolja
Vitlök
Pinjenötter
(Mixas ihop till pesto)

Valfri topping

Blanda köttfärs (ca 1 kg för en stor plåt) med 1-2 ägg. Salta och peppra. Platta sedan ut köttet på bakplåtspapper.
Ställ in köttfärsen i ugnen, ca 10-20 min på 225 grader. Varierar lite beroende på hur tjockt lager med kött du har. Köttfärsen ska dock vara nästan genomstekt efter detta.

Ta ut plåten och lägg på den topping du önskar. Krossade tomater funkar säkert det också, men vi brukar göra en egen tomatblandning som är supergod och enkel.
Finhacka tomater (typ 7-8 stycken) och blanda med pesto.

Igår hade vi pestotomatröra, salami, ruccola, champinjon, paprika, fetaost och mozzarellaost. Här går det dock att experimentera med det man tycker om, precis som vanlig pizza.
När du lagt på toppingen så ställer du in meatzan i ugnen igen för att stå ca 5-10 min till.

Ta ut meatzan och njut! :)

Move well and have fun!
/P

lördag 22 oktober 2011

Paleo skapar nyfikenhet

När folk får reda på att jag äter paleo så väcks oftast en nyfikenhet, även skeptism, men mer nyfikenhet faktiskt. Det är riktigt roligt, och det brukar komma många roliga funderingar från olika människor. Jag försöker svara så gott jag kan på alla frågor, och den stora frågan brukar vara hur det går ihop att äta paleo och spela hockey. Jag kan väl vara ärlig och säga att även jag var lite fundersam till det innan säsongen, men nu ett par månader in på säsongen så kan jag säga att det fungerar alldeles utmärkt! Tror faktiskt att det provocerar fler när man är idrottare och äter paleo jämfört med en "vanlig" person som äter på samma sätt. Nu vill jag absolut inte provocera folk, och jag brukar vara noga med att inte försöka övertyga folk om att paleo är rätt väg att gå. Det är mycket bättre om de får komma fram till samma svar genom att jag svarar så gott jag kan på deras frågor. Ta min hyresvärd Viktor som exempel(jag är inneboende, så kanske sambo passar bättre?). Han har alltid ätit helt okej kost med en hel del bra råvaror, blandat med mindre bra saker som pasta, ris, bröd o.s.v. Sen jag flyttade in här så har Viktor också i stort sett ätit paleo, om än med kanske lite mer fusk än vad jag brukar äta. Jag har absolut inte tvingat honom till detta, utan jag tror snarare att hans nyfikenhet fick honom att vilja testa.

Nu "fuskar" han som sagt kanske lite mer än mig, men det tycker han att det är värt också. Och som jag och han har diskuterat en hel del så gäller det ju faktiskt att hitta en kosthållning som passar en själv bäst. Både vad det gäller behov och livsstil. Det kan antagligen variera väldigt mycket från person till person vad den ultimata kosthållningen innehåller och man ska ju inte behöva lida bara för att man valt att äta paleo. Kanske är det bättre att fuska en extra gång istället då. Så prova dig fram och se vad som passar just dig. Kanske är du som mig och börjar äta paleo 100% direkt, eller så kanske du vill ta ett steg i taget. Men jag är verkligen övertygad om att många skulle må bra av att äta på ett liknande sätt som vi gör, och som vi sagt tidigare, våga prova! Nu ska jag som sagt inte försöka övertala folk för mycket, men jag hoppas att du blev lite nyfiken iaf :)

torsdag 20 oktober 2011

Periodisk fasta

Begreppet ovan kan ha lite olika innebörd beroende på vem man frågar. Vissa menar att man bör äta inom ett visst tidsfönster och för andra innebär det bara att hoppa över en måltid då och då.
När jag började med paleo var periodisk fasta något jag aldrig trodde att jag skulle klara.
Pre-paleo åt jag ju runt 6-7 mål mat/dag. Att hoppa över ett mål hade varit att boxa mig själv hårt i magen, alltså otänkbart.
Att man dessutom i varenda tidning kan läsa att man bör stoppa i sig något var tredje timme gör ju att man inte gärna ändrar på det där.

Jag har hela tiden gått efter devisen: "Ät när du är hungrig", men det som hänt nu är att jag är hungrig mer sällan än tidigare. Jag som varit slav efter mat- och sovklockan klarar mig nu på ca tre mål mat/dag och kommer på mig själv med att glömma bort lunchen ibland.
Nej, mamma. Det är ingen bantningskur eller liknande. Det råkar bara vara så att jag är mätt under längre tid.

Periodisk fasta tycks också ha en del fördelar. Dels så är det ju rätt logiskt att vi på Hedenhös inte hade tillgång till mat flera gånger/dag, varje dag i veckan. Det kan också vara ett bra sätt att boosta din metabolism på och om du läser det här matnyttiga inlägget kan du också läsa spännande saker om hur periodisk fasta skulle kunna skydda mot cancer.
Orkar du inte läsa hela det inlägget (även om det rekommenderas varmt), så är konklusionen av just delen om periodisk fasta att det sätter igång fagocytos (celldöd) i kroppen.
Cancer är ju som bekant en okontrollerad celltillväxt i kroppen, så om periodisk fasta kan hjälpa till att reglera detta är det en fråga som är väldigt intressant att forska vidare på i min värld.
Att en kost låg på socker också tycks hjälpa till att skydda mot cancer gör ju heller inte saken sämre.
Prova paleo nu om du inte redan är frälst! :)

Move well and have fun!
/P

onsdag 19 oktober 2011

Kaloriräknare

Kaloriräknare kan , tillsammans med måltidsersättning, vara ett av svenskans fulaste ord.
Gå till valfritt gym i landet (och säkert andra länder med för den delen) och strosa bort till konditionshörnan så hittar du oftast ett mindre samhälle som befolkar dessa vedervärdiga maskiner. Cyklar, crosstrainers, löpband och andra obskyra föremål. Alla med en liten display som talar om hur många kalorier du förbränt under ditt pass.

Vad är felet med detta då, egentligen? Jo, enligt mitt synsätt så är det här ett problem. Folk i allmänhet mäter ofta effektiviteten i sitt pass i hur många kalorier de bränt. För att bränna så mycket som möjligt är det inte ovanligt att se personer pusta och frusta och köra på ca 80-90% av maxpuls.
Effekten av detta är dels att man bränner upp en hel del glukos i blodet, vilket gör att kroppen skriker efter socker efteråt. När man sedan slänger i sig en kolhydratrik måltid eller liknande så pumpar man upp insulinnivåerna, vilket som bekant stimulerar fettinlagring. Det är heller inte helt ovanligt att höra meningar som: "Nu när jag förbränt x antal kcal så kan jag faktiskt unna mig den här pizzan utan problem."

Jag har jobbat på ett gym och det här är vardagsexempel. Sen funderar folk på varför de inte går ned i vikt, alltid är förkylda, eller aldrig får den där kroppen de vill ha.
En gång för alla. Att du tränar leder inte till att du kan äta vad som helst.

Att fokusera på antal förbrända kalorier under ett pass kan i många fall vara boven i dramat, eftersom det ofta leder till ovanstående onda cirkel.
Att räkna kalorier över huvud taget, intag och uttag, kan vara något av det dummaste den moderna människan gett upphov till. Varför skulle vi ha ett behov av det? Äter vi oss mätta när vi är hungriga och rör oss kontinuerligt under dagen så existerar inte problemet.
Varför väga mat, för att få i oss tillräckligt när kroppen har en mekanism för att tala om samma sak för oss?

Jag har själv stått på konditionsmaskiner och stirrat blint på displayen. Det gjorde mig svettig, men det gav ingen direkt härlig träningsupplevelse. Nu drar jag hellre ut i skogen och springer, ålar och klättrar runt eller gör något annat jag faktiskt tycker är riktigt kul. Prova du med! Jag lovar att du kommer att förbränna kalorier även utan display. :)

Move well and have fun!
/P

måndag 17 oktober 2011

Prostatacancer av höga insulinnivåer

Läkare Jan Hammarsten har publicerat sina rön om kopplingen höga insulinnivåer - prostatcancer i tidsskriften "Nature". Klicka på länken, http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=233&artikel=4748074 , för att komma till sveriges radios hemsida där det finns några klipp med Hammarsten. Jag lyssnade på de två korta intervjuklippen och det han kommit fram till under 20 års forskning är synnerligen intressant! Han har då kommit fram till att insulin fungerar som gödning för cancerceller.

Han äter själv enligt den s.k. LCHF-metoden. Den är väl inte helt olik den paleokost jag äter, men det kanske är vissa saker i LCHF, såsom mycket mjölkprodukter, som jag själv försöker undvika. Den kosten förespråkar han också sina patienter att använda. Han tar även upp några av de problem som kan uppstå när man ska byta kosthållning i en av intervjuerna. Bland annat tar han upp hur planeringen och inköp av måltider kan skapa problem i början. Så är det nog för de flesta, även för mig i början, även om jag anser att jag hade ganska bra koll på vad man borde äta för att följa en paleokost redan innan jag övergick till den dieten själv. Men jag kan tänka mig att det kan skapa större problem för andra som kanske inte är så jätteinsatta i kategorin "kost och hälsa". Internet är full av tips för er som är sugen på att prova äta paleo/LCHF, tro mig. Snart kommer även en ny bok, skriven utav en av de stora paleogurusarna. Den kommer att handla om, om jag förstått det hela rätt, de tre första veckorna när man ska byta kosthållning/livsstil. Ska försöka läsa den boken så fort jag kan och skriva lite om den sen. Men kolla in länken i början av inlägget och lyssna på intervjuerna så länge!

Move well and stay away from sugar!
/A

Bakåtsträvare

När man läser vår blogg så kanske vi framstår som två grottmänniskor som avskyr allt det som dagens samhälle har att erbjuda. Riktigt så är det inte. Det finns otroligt många nymodigheter(haha vilket jäkla ord) som jag avänder dagligen, som min dator och iphone för att nämna ett par saker. Nä, det är väl framför allt mycket av den kost som många av oss människor idag äter som vi ställer oss lite frågande till... Där tror jag  att vi alla har något att vinna på att äta mer på ett stenålderssätt. Mycket tyder på att vi fortfarande är gjorda för att äta på samma sätt som våra förfäder gjorde då. Sen får man givetvis se till vilket behov man har som individ idag. Exempelvis så fanns det ju knappast några som sprang ett marathon bara för skojs skull på hedenhöstiden. Däremot finns det många som skulle göra det idag, och tillsammans med andra idrottare så kan ju det ultimata kostintaget se lite annorlunda ut idag för vissa. Notera dock att jag skrev LITE. Så man får kanske helt enkelt prova sig fram till vilken makronutrientfördelning(protein, fett, kolhydrater) som passar en själv bäst. Men bygger man upp sin kost runt kött, fisk, skaldjur, frukt, grönsaker, nötter, och fettprodukter samtidigt som man provar sig fram till vilken blandning av protein, fett och kolhydrater som passar bäst så kan man nog få till en nog sånär ultimat kost.



Men åter till frågan om bakåtsträvare. Många kan säkert se primalister som just bakåtsträvare, och det kan säkert vara så i många fall. Jag själv ser mig absolut inte som någon bakåtsträvare, utan det finns ju många saker som vi har idag och som vi absolut inte hade på stenåldern, som jag inte skulle klara mig utan idag. Däremot så försöker jag faktiskt bli mindre beroende av mina tekniska prylar. Datorn är jag nästan tvungen att använda dagligen när jag pluggar. Men saker som TV och TV-spel är två saker som jag absolut inte använder lika mycket nu för tiden. Hade jag haft tråkigt för ett par år sedan hade jag antagligen satt mig och kollat på TV, nu försöker jag hitta på något roligt med några kompisar istället, alternativt gå ut och ta en skön promenad bara.






Jag har haft lite funderingar på att ta en helg där jag faktiskt ska försöka klara mig helt utan tekniska prylar, med undantag för saker som jag använder när jag lagar mat. Skulle vara roligt och se om man överhuvud taget skulle klara av det. Men ska man göra det så kanske man ska berätta det för folk i närheten så de inte drar ihop en skallgångskedja när man inte svarat i sin telefon på tre dagar :)

Move well and have fun!
/A

fredag 14 oktober 2011

Saknar du inte...?

Den första fråga som brukar dyka upp efter att man berättat att man äter stenålderskost för någon är oftast, "saknar du inte bröd, pasta och liknande saker?". Jag kan verkligen, helt ärligt, svara: - nej, det gör jag inte! Innan jag började äta paleo så hade jag själv samma fundering. Tänk om man kommer sakna något jättemycket, vad gör man då. Nu har jag väl inte saknat något som jag inte skulle klassa som stenålderskost sen jag la om min kost, så jag har inte behövt fundera så mycket på det. Istället så njuter jag verkligen av det jag äter idag. Kött, grönsaker, frukt, nötter plus något fettrikt går att kombinera på otroligt många sätt. Många tycker det låter tråkigt och tror att man äter samma sak hela tiden. Jag ser däremot otroligt många möjligheter att variera min kost, även om jag inte direkt är den som har problem med att äta samma sak hela tiden.

Sen så är det ju givetvis så att jag faktiskt då och då mevetet fuskar cirka 20%(ibland mindre), och jag kan faktiskt njuta av det jag då äter också, men det är inget som jag verkligen bara måste ha. Just att man räknar med lite fusk i veckan gör det ganska smidigt att leva, till exempel när man blir bortbjuden på middag och inte vill vara den där jobbiga typen som sitter och petar i maten och påpekar att det där är verkligen inget jag skulle äta. Jag kör istället på konceptet "ät och var glad". Däremot så har jag provat äta "perfekt" paleokost under vissa veckor och det funkar också riktigt bra. Men just att ha de där 20% inräknade i kosten är ganska skönt när man väl väljer att fuska. Jag menar vem fasen vill ha ångest för att man väljer att äta en bit kladdkaka med vispgrädde till?

Move well and life is SIMPLE!
/A

Diskussion

När jag var i Holland i helgen hade jag en intressant diskussion med en holländsk hälsocoach. Hon arbetade med viktnedgång och träning på ett gym.
Hon blev närmast bestört över min livsstil. Jag förklarade sakligt och tydligt varför jag gör det här och frågade henne vad hon såg som ett problem.
Hennes motargument var: "Ja visst kanske du mår bra just nu, men vad händer när du går tillbaka till vanlig mat?"
I min värld är det ett annat sätt att säga att den maten hon själv förespråkade kanske inte alls är så bra ändå. :) Det hänger ju också rätt mycket ihop med Antons tidigare inlägg om celiaki. Om det nu är så att man kan känna sig helt frisk, men ändå bevisligen vara glutenintolerant så känns det som att det möjligtvis är så att vi alla är glutenintoleranta mer eller mindre.
Mitt motargument var dock att jag har hemskt svårt att se mig själv gå tillbaka till "vanlig" mat igen och att jag kommer att fortsätta med det som gör mig gott.
Efter att ha ätit en pizza i förrgår så vet jag också hur jag mådde efteråt och det kommer att dröja ett tag till nästa pizza kan jag säga. Förstår verkligen inte hur man har stått ut med den degklumpskänslan efter så många måltider förut.

Nu blir det en promenad i ett soligt, men kallt Stockholm.

Move well and have fun!
/P

onsdag 12 oktober 2011

Borde vi alla bli medlemmar i svenska celiakiförbundet?

Att äta paleokost, LCHF eller någon annan stenåldersliknande kost går mycket ut på att undvika gluten. Gluten är ett protein, eller egentligen en sammansättning av några olika proteiner, som finns i råg, vete och korn. Enligt svenska celiakiförbundet så lider ca 1% av Sveriges befolkning av glutenintiolerans. Samtidigt så säger man att mörkertalet antagligen är mycket större än så. Vad gluten gör om man har celiaki är att det slätar ut tarmludden, vilket leder till att kroppen blir sämre på att absorbera näring. Symtomen man kan få av glutenintolerans eller glutenöverkänslighet är, enligt hemsidan www.celiaki.se, följande: "Symtomen kan debutera i alla åldrar. Många vuxna har haft besvär som feltolkats i flera år. Trötthet, viktminskning och depression kanske inte leder tanken till tarmsjukdom i första hand. Övriga symtom kan vara diarré, förstoppning, nedsatt fertilitet, vitamin-, mineral- eller blodbrist. Ibland upptäcks celiaki hos människor som tycker sig vara friska". 


Jag har ingen aning om jag har diagnosen celiaki eller inte, men det jag kan säga så här efter att jag gått över till en glutenfri stenålderskost är att jag mår otroligt mycket bättre! Jag har även provat på att äta gluten efter min övergång och det jag märkte då var att jag verkligen mådde skit efteråt.. Jag fick huvudvärk, blev otroligt grinig och trött. Jag tvivlar otroligt starkt på att vi människor är gjorda för att äta gluten, och det verkar som fler och fler väljer att skippa produkter som innehåller det. Tror inte våra förfäder på stenålderna käkade så jäkla mycket skogaholmslimpa och pasta carbonara. Att göra ett test för att se om man är glutenintolerant är faktiskt något som jag funderat lite på, men nu när jag inte äter gluten så ser jag väl inte direkt någon anledning till att göra det.





Intressant att under symtomen ovanför så kan man läsa att många som tror sig vara helt friska faktiskt lider av glutenintolerans. Jag är ganska övertygad om att jag är en av de personerna, och det är först så här i efterhand när man slutat äta glutenprodukter som man insett det. Tror du att du är lika som mig så är det väl bara sluta äta gluten ett tag för att se vad som händer. Det kan vara det bästa beslut du någonsin tagit!


Move well and stay away from gluten!
/A

tisdag 11 oktober 2011

Crossfits vara eller icke vara

Jag är verkligen kluven i frågan ovan. Crossfit är något som jag då och då utövar och tycker är riktigt roligt, men jag ställer mig samtidigt frågan hur vettigt det är i egentligen.. Skaderisken kan vara ganska hög i Crossfit om man inte är försiktig i de olika momenten, och vad är det man blir bra på om man tränar Crossfit? Många menar att man blir hyffsad på många moment, men man blir inte riktigt bra på någonting. Jag kanske är beredd att hålla med om det. Men många av topputövarna inom sporten har en imponerande fysik och klarar väldigt tunga lyft i styrkeövningar, samtidigt som de har en väldigt hög arbetskapacitet vad det gäller aerobt och anaerobt arbete(efter mitt eget tycke). Frågan är då hur deras träningsupplägg verkligen ser ut. Tror knappast de enbart följer dagens WOD(workout of the day) som någon snubbe på gymmet skrivit ihop utan att ha haft någon större tanke med passet. Jag gissar däremot att många av de lägger upp sina egna pass och kanske blandar in mer "ren" styrketräning.

Hur vettigt är det då att försöka utföra ett pass som ligger på någon random crossfitsida på internet som säger att man ska göra si och så många av olika övningar med en viss vikt...? Det som följer är dagens WOD, saxat från en svensk crossfitsida:

Uppvärmning:1000 meter jättelugn Rodd eller lätt jogg
Pass:Teknik i Chest To Bar pull-ups och Hängande fällkniv/toes to bar. Akta händerna!
Därefter..
På tid, 2 varv av:
Chest To Bar pull-ups
15 Burpee-boxhopp (60/45cm)
8 Hang Clean-Thrusters (40/30kg) (alltså en Hängfrivändning som går över i enThruster)
15 Hängande fällkniv/toes to bar
200m Löpning
Min första tanke är ju att det faktiskt verkar vara riktigt vettiga övningar om man klarar av att utföra dom ska tilläggas. Men hur ska det gå för en person som inte ens klarar av att utföra tekniken i en styrkevädning med ett kvastskaft? Antagligen inte speciellt bra. Har man lite vett innanför pannbenet och vill träna Crossfit så väljer man övningar efter eget tycke och nivå, samtidigt som man är väldigt ärligt mot sig själv. Ska man göra åtta styrkevändningar från hängande position men man tappar tekniken redan efter fyra. Vinner man något på att köra de sista fyra då? Knappast, utan det enda som händer är skaderisken ökar drastiskt. Så mitt tips är att om man verkligen vill träna Crossfit så lyssna på din kropp och var ärlig mot dig själv. Lägg gärna upp dina egna pass, eller gör om de pass som finns på olika sidor så de passar just dig. Crossfit baseras på många riktigt bra övningar, men lär dig tekniken först och våga släppa skivstången INNAN du får diskbråck. 

Move well and listen to your body!
/A

Fettskräck


Läser just nu Andreas "Kostdoktorn" Eenfeldts bok: Matrevolutionen.
Jag tycker att det är en alldeles utmärkt bok och eftersom jag är lite konspiratoriskt lagd, så gillar jag verkligen sättet den är skriven på. :)


Det som slår mig när jag läser den är hur fettskräcken verkligen inte har något vetenskapligt stöd what so ever. Att fettskräcken har varit fel har jag ju insett vid det här laget, men jag trodde ju i alla fall att det fanns någon som helst liten studie som faktiskt kommit fram till att lite fett borde vara hälsosamt. Det verkar ju nu bara som att alla dagens kostråd är uppbyggda på en väldigt instabil grund och frågan är ju hur lång tid det kommer ta innan luftslottet sprängs.

Jag har själv haft fettskräck och aktat mig för feta maträtter, så jag har ju själv gått på propagandan. Som sjukvårdsutbildad har jag ju också blivit matad (sorry) med fettets farlighet och hur det påverkar kroppen.
Hur kan hela sjukvården, som ska baseras på evidens och beprövad erfarenhet, gå på något dylikt?
När vi under sjukgymnastutbildningen gick igenom insulinets verkan på kroppen fick jag aldrig ihop sammanhanget. Jag fattade inte hur en fettsnål kost skulle kunna vara bra när det var blodsockret som höjde insulinet. Jag svalde väl betet till slut, eftersom jag behövde kunskapen till en tenta, men det låg kvar och gnagde i mig bra länge. Nu på senare tid när jag satt mig in i det på riktigt förstår jag ju att min logik var mer logisk än sjukvårdens logik. Nu är det bara att hoppas att ett paradigmskifte (byte av synsätt inom vetenskapen) är på väg att inträffa.

Ju mer kunskap som sprids, desto snabbare kommer det att gå. Läs in dig på området och vill du ha en lättläst, men bra bok med god vetenskaplig grund så kan jag varmt rekommendera Matrevolutionen.
Har du inte provat att äta mindre raffinerat socker och annat skräp än, så tycker jag absolut att du ska göra det också. Go paleo eller LCHF i en månad. Mår du inte bättre efter det så kan du ju alltid gå tillbaka till det vanliga. Risken är dock att du aldrig kommer vilja återgå till smörgåsar och pasta igen. :)

Move well and eat fat!
/P

söndag 9 oktober 2011

Walk the line

Rubriken har väl inte något med inlägget att göra direkt, utan är bara en förbannat bra låt av Johnny Cash! För ett par år sedan stod promenader inte direkt högt i kurs hos mig. Lyckligtvis har den inställningen förändrats under årens gång och idag kan jag verkligen njuta av att strosa omkring och samtidigt låta alla mina tankar flöda. Att starta dagen med en promenad brukar ofta göra att resten av dagen flyter på bättre. Nu tar jag mig inte ut varje morgon och går, utan jag kan lika gärna ta en promenad på kvällskvisten. Men de där dagarna, som idag, när man kan kliva upp, se att solen lyser ute, och man bara ger sig ut på en liten tur där tankarna kan få flöda fritt så mår man ganska bra. Kan man dessutom passa på och promenera i solskenet och få lite D-vitamin så är ju det ett plus. Men ska man göra det här i Umeå så ska man verkligen ha bra tajming.

Nu behöver ju en promenad inte nödvändigtvis betyda att man bara ger sig ut för promenadens skull, utan det kan ju vara ett medel för att ta sig från punkt A till punkt B lika gärna. I dagens samhälle är vi nog ofta ganska bekväma av oss och tar gärna bilen, bussen eller vad det nu kan vara för att ta oss dit vi ska. Tar vi istället och använder vår egen kropp som transportmedel så finns det många hälsofördelar att hämta. Försök köra på konceptet "inte bilen under milen". Så försöker jag tänka, och eftersom att jag inte ens äger en bil för tillfället så är det ju ganska lätt att följa. Så dagens paleotips är alltså att ta en promenad! Många som förespråkar en mer primal livsstil, brukar också förespråka promenader framför långa löprundor, som många menar bara stressar kroppen istället. Dessutom så ska det ju vara mer skonsamt för kroppen att gå istället för att springa långa sträckor.


Tänkte även länka till en sida(nej det är inte marksdailyapple.com), http://www.primaltoad.com/ , där en amerikansk kille bloggar om paleo och den livsstil som man ofta får med på köpet. Han brukar komma med många bra matrecept, och kanske framför allt så är han en hejare på att hitta på nya smoothie-recept. Så kolla in den sidan om ni har tid och lust. 


Move well and take a walk!
/A

lördag 8 oktober 2011

Kurs

Sjukt inspirerad efter 4 dagars kursande i Holland. Riktigt givande och otroligt roligt att lyssna på kursledarna. När Gray Cook talar lyssnar man. Gammalt djungelordspråk.
Om du på något vis arbetar med träning, eller behandling kan jag varmt rekommendera både FMS och SFMA.

På kursen fanns folk från hela världen. En kille från Australien, en från Sydafrika, ett gäng Amerikaner och folk från i stort sett hela Europa. Riktigt givande att träffa så många duktiga människor också. Allt från forna olympier till framstående idrottsläkare och -terapeuter.

Något som slog mig under måltiderna var de olika "dieterna" beroende på var du kom ifrån. Käkade med ett gäng amerikaner och holländare en kväll och där fick jag en hel del skumma blickar och var tvungen att förklara mig när jag beställde maten utan pommes frites. Kvällen efter åt jag med ett svensk/norskt gäng och där var vi sex av åtta personer som käkade paleoinspirerat. Visst, gruppen var ganska homogen, men ändå. Kul att se att de skandinaviska länderna ligger i framkant. :)

Holland i övrigt måste ju vara smörgåsens stormakt. Till varje måltid fick man, jag skojar inte, en baguette var. Lunchrestaurangerna hade enorma mängder smörgåsar att välja på, så jag hade tur som hamnade på ett bra hotell.
Hotellrestaurangen ska ha all cred för den fina paleomenyn. Mängder av kött och goda sallader. Helt perfekt! :)
På flygplatser har jag dock märkt att man får ha rätt bra fantasi för att kunna komponera ihop en vettig måltid. Men det viktiga är att det faktiskt går! :)

Move well and have fun!
/P

fredag 7 oktober 2011

Breakfast

Tänkte när Petter ändå var inne lite på frukostspåret att även jag skulle komma med ett frukosttips. Ägg och bacon står alltid högt i kurs, men något jag gillar är att äta rester från gårdagens middag på morgonen. Säkert kan många ha problem med att göra det, men jag gillar det och det är ett ganska smidigt sätt att få till sin frukost på.

Tror många skulle behöva kunna behöva ändra lite på sina frukostvanor och tankesätt vad det gäller sånt som klassas som just frukostmat. Varför ska vi äta annorlunda just på morgonen jämfört med senare på dagen..? Nu står ju inte jag och tillagar några avancerade grejer på morgonkvisten men ligger det en tallrik med kött och grönsaker i kylskåpet så kan jag väl lika gärna äta det till frukost som till lunch. Sen får man kanske tänka efter lite ibland så att man inte slukar det som man planerat att äta på lunchen. Då kan man hamna i en tråkig situation, eller i ofrivillig periodisk fasta kanske om man ska se det positivt.

Move well and then move more!

onsdag 5 oktober 2011

Frukost

Mina frukostvanor var faktiskt något av det första jag ändrade och det redan för något år sedan.
Innan var jag brödoman och havregrynets beskyddare, men jag märkte väl någonstans att jag varken stod mig särskilt länge på det eller att jag mådde så bra.

Idag försöker jag att variera min frukost och att egentligen äta det jag blir mätt av och tycker är gott.
Som så många andra har bacon och äggröra blivit något av en favorit även hos mig, så det är ett rätt vanligt inslag på morgonkvisten.
Smoothies drack jag även tidigare, men då gjord på vaniljyoghurt. Idag gör jag på kokosmjölk och där kan vi snacka skillnad i mättnadsgrad.
I den första smoothien jag gjorde med kokosmjölk hade jag lika mycket vätska som i en smoothie med vaniljyoghurt. Sedan den dagen märkte jag att jag gott kunde dra ned den mängden till ungefär en tredjedel och ändå bli mer mätt än på yoghurtsmoothien.


De få gånger jag har försovit mig eller bara har riktigt bråttom på morgonen så har jag stoppat i mig en näve nötter.
Under min havregryn och brödperiod hade jag aldrig trott att man kunde stå sig på lite nötter, men det funkar ju faktiskt det med.

Möjligheterna att variera känns mycket större nu än när den stora frågan var vilket bröd eller vilket pålägg man skulle köpa. Och ack så mycket godare i dagsläget också! :)

Imorgon drar jag till Holland för utbildning i Functional Movement Screen (FMS) och Selective Functional Movement Assessment (SFMA).
Ska få träffa min stora förebild Gray Cook där, så det blir spännande! Uppdaterar när jag kommer tillbaka till Sverige!
Tre dagar med hotellfrukost gör nog i alla fall att bacon och ägg kvoten stiger ordentligt den här veckan! :)

Move well and have fun!
/P

måndag 3 oktober 2011

När ska man äta?

När vi ändå är inne lite på spåret att lyssna på sin egen kropp tänkte jag ta upp ämnet "måltidsfrekvens". Innan jag började äta paleo var jag tvungen att äta var tredje timme, antagligen p.g.a. ett blodsocker som hade värre kurvor än balder på liseberg. Det var inte kul, och många gånger var man nog nära att krascha. Nu för tiden kan jag också bli riktigt hungrig ibland, men jag blir inte sådär trött som jag kunde bli förut. Att jag nu kan lyssna på kroppen och när den är hungrig känns riktigt bra! Skalmans mat-och sovklocka har jag skrotat, och jag kan istället känna efter när det är dags att äta eller dricka. Har man kollat på föreläsningen om socker som Petter la upp här på bloggen så kan man ju dra slutsatsen att om man ska kunna lyssna på sin kropp vad det gäller hunger så gäller det att dra ner nästan helt på sockret. Jag kollade igenom hela föreläsningen igår, och den var riktigt bra! Robert Lustig förklarar där hur sockret gör oss beroende och hur farligt det faktiskt är. Kul också att han rekommenderar paleodieten i slutet på föreläsningen!

Men åter till inrutade matvanor. Jag själv försöker leva efter en enkel regel, nämligen om jag är hungrig så äter jag, och är jag inte hungrig så äter jag inte. Genom åren har man ju till exempel fått höra hur farligt det är att hoppa över en måltid, och framför allt hur farligt det är att skippa frukosten. Nu äter jag oftast frukost eftersom att jag ofta är hungrig på morgnarna. Men är det så farligt att hoppa över den? Jag tror inte det, så länge man äter bra kost i bra mängder resten av dagen är det knappast något problem. Jag tror knappast människorna på stenåldern åt 5-6 mål om dagen. Många studier visar istället på att de oftast åt mycket kvällarna, och inte så mycket på förmiddagarna då de var ute och jagade/samlade mat. Jag har läst att många paleoliter äter efter en så kallas "periodisk fasta" variant. Det går ofta ut på att man fastar en större del av dygnet, medans fönstret när man äter är betydligt mindre. Jag tycker att det verkar vara en ganska intressant metod, men jag är lite mer tveksam till att ätarfönstret ska vara under ungefär samma tid varje dag. Då skulle min regel om att äta när man är hungrig falla. Men kan säkert vara värt att prova!

Så varför går folk och är hungrig bara för att man väntar på att mat- och sovklockan ska ringa och berätta att det är matdags? Jag förstår det inte. Likadant har jag svårt att förstå folk som tvingar i sig mat när man inte är hungrig bara för att man borde äta då... Givetvis kan jag förstå att det kan vara svårt att äta till exempel lunch precis när man vill om man går i skolan eller arbetar. Men annars borde folk börja lyssna lite mer på sin egen kropp och när den är hungrig!

På tal om hungrig, kolla in youtube-klippet ovan för att få er ett gott skratt så här på måndagseftermiddagen.

Move well and eat when you're hungry!
/A

lördag 1 oktober 2011

Har precis sett första kvarten på vad som verkar vara en mycket intressant föreläsning.
Ta en titt du med om du har en stund över.


Move well and avoid sugar!
/P

KRAV-morgon

Tog en härlig promenad runt söder i solskenet denna morgon.
Sprang rakt in i bondens egen marknad, där de sålde massor av egenodlade och egenproducerade varor. Riktigt roligt att gå runt bland massa människor som köpte färska grönsaker och annat roligt av bra kvalitet.
Gick sedan vidare och ramlade in på ett kaffeställe, där de rostar sina egna bönor. Bönorna köper de in direkt från odlarna, vilket gör att de har kontroll på att villkoren är schyssta för de som arbetar och att alla får rätt betalt. Att kaffet sedan var det bästa jag druckit gör ju inte saken sämre.












I en värld där billigt är bra och alla jagar extrapriser kan det vara svårt att byta tänk. Tro mig, jag är mitt i det just nu.
Att däremot välja råvaror som inte är behandlade med allsköns medel och kött där djuren haft ett bra liv plus att producenten får rätt betalt. Med det tankesättet är det lättare att ta en dyrare vara, även om jag kunde ha fått "samma" produkt för halva priset.

Move well and have fun!
/P

Att lyssna på sin egen kropp

Kroppen har en hel del fiffiga funktioner och signaler. Men det är kanske inte alltid man är så duktig på att lyssna på de signalerna kanske..? Ta smärta till exempel. Det är kroppens signal på att något är fel. Så vad är bäst, ta en alvedon och strunta helt i det din kropp försöker säga dig? Eller verkligen ta reda på vad det är som är fel, försöka göra något åt det, eller om det kanske bara så att kroppen behöver vila? Jag skulle välja alternativ nummer två, men jag tror många människor idag väljer den enkla vägen istället. Nu ska jag kanske inte såga smärtlindrande tabletter helt, det finns nog många fall där de kommer till nytta på riktigt och hjälper folk som har en enorm smärta. Det jag menar är när man tar en alvedon, ipren eller vad det nu är så fort man har en liten känning. Det kvalar nog inte direkt in på topp-10 listan i kategorin "saker som är bra för din kropp och hälsa".

Jag som hockeyspelare har sett skräckexempel på det här där vissa spelare jag spelat med har tuggat smärtlindrande som om det vore smågodis. Kommer t.ex. ihåg en gång när jag såg en av mina lagkamrater för några år sedan tog någon sån där tablett innan en match och jag frågade honom om hade ont. Han svarade, "nej, inte nu men jag kanske kommer få ont under matchen", och han hade ingen skada innan. Goddag yxskaft, tänkte jag och gick därifrån funderande på hur vissa människor är funtade. Det var absolut inte så att jag tyckte illa om killen, snarare tvärtom, och vi hängde en hel del utanför hallen, men det var ju lite svårt att släppa tanken på hur det stod till "där uppe" på killen i fråga.

Jag tror många idag drar parallellen, receptfritt=ofarligt. Tyvärr fungerar det väl inte riktigt så, och jag tror det bästa är att verkligen fundera på om det är värt att ta en tablett och ignorera sina egna kroppssignaler, eller om man kanske ska låta sin egen kropp lösa problemet själv istället. Kroppen är fantastisk och kan lösa otroligt mycket på egen hand, ta vara på det!

Move well and listen to your body!
/A